Sammanställt av grupp 7
Ginner och Mattsson (1996) skriver att människor är den enda ”varelsen” som handlar av fri vilja. Vi ställer oss frågande till detta. Handlar inte en del djur också av fri vilja? Har människan rätt att döda djuren? Hur ställer vi oss till det? Beroende på vart man bor, vilken kultur man har och hur man lever är olika faktorer som påverkar de etiska ställningstaganden vi tar. Varje dag görs av människan etiska val och på lång sikt kan dessa etiska val inverka på andra människors situation, exempelvis kärnkraft, vapen som kan påverka vår miljö. Den tekniska utvecklingen kan vara bra, men ibland leder det till negativa konsekvenser. Tekniken har gjort att många barn idag är stillasittande för att de sitter inne och spelar exempelvis TV-spel, istället för att vara ute och leka och detta är framförallt i hemmet. Detta är idag ett etiskt dilemma. I skolan har det dock inom många verksamheter skapats en balans mellan det stillasittande och uteleken.
Har vi rätt att hindra ett liv från att få komma till världen då vi kan se att barnet har en skada? Det är något som Ginner och Mattsson (1996) tar upp. Det betraktas vara svårt att ta ställningstagande till det då det är komplext att sätta sig in i en sådan situation. Ska det finnas rättigheter att ta bort ett foster om man märker att barnet kommer att få leva ett lidande liv? Vi anser att det är viktigt att alla barnen/eleverna får möjlighet till att ta del av ett handikappat liv. Det är essentiellt att de får prova på att vara handikappade för att kunna sätta sig in i hur det är att vara funktionshindrad. Ginner och Mattsson (1996) för ett resonemang om att en person inte är handikappad förrän samhället gör personen handikappad. Det finns otroligt mycket teknisk utrustning som gör att de funktionshindrade kan fungera ungefär som vem som helst.
Andersson (2008) skriver att undervisningen ska vara en balans mellan en realistisk beskrivning av hur det står till i världen om exempelvis den globala uppvärmningen och att man som pedagog ger eleverna ett budskap om att det faktiskt går att göra något åt saken. Det handlar inte om varför vi ska undervisa om den globala uppvärmningen, utan hur det kan göras. Pedagogen har en ytterst viktig roll att belysa att barnen kan vara uppfinningsrika i smått och stort, både på det personliga och samhälleliga planet. Det är av betydelsefull karaktär, hävdar vi, att ge eleverna en historisk bakgrund till varför samhället är som det är och vart det är på väg. Vet eleverna orsaken till varför saker skett och hur det skett kan det bidra till att eleverna får mer uppfinningsrika idéer för att försöka rätta till saker som gått snett inom exempelvis naturvetenskapen. Dagens föreläsning med Susanne Klaar (muntlig kommunikation, 100225) var mycket förberedande för dagens seminarium och det ses som oerhört positivt. En av de delar som vi fastande för var att som pedagog ge eleverna dagstidningar och låta dem klippa ut naturvetenskapliga händelser som skett och låta eleverna ta ställningstagande till det som de klippt ut. Inom förskolan är ett alternativ att själv i förväg välja ut ett innehåll.
Är det rätt eller fel att ge eleverna bedömningar på deras prestationer? I många fall kan dessa bedömningar på längre sikt ge ett barn dåligt självförtroende och det kan bidra till att eleverna presterar sämre, detta gäller även prov. Är det rätt att ställa barnen i dessa situationer? Hjälper eller stjälper det barnen? Vi tror att det kan stjälpa eleverna när vi ställer dem i en pressad och stressad situation.
Under seminariet kommer det upp mycket frågor kring etik, det blir egentligen mer frågor än svar. Vem har egentligen rätt att bestämma över någonting annat än sig själv?
Referenser
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap -helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan.
