tisdag 25 maj 2010

Teknik i förskola och skola

Förskolan
I förskolans läroplan (Lpfö 98) kan jag utläsa att det är förskolans uppdrag att sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker. Ginner (2008) menar att teknik är människans förmåga att lösa problem och är en förlängning av våra mentala och fysiska förmågor. Teknik är enligt mig något som omger oss ständigt och något som vi är beroende av i alla situationer i vardagen. Jag tror att barnen tar till sig tekniken genom att erfara den på olika sätt. I förskolan får barnen möjlighet att testa olika tekniker genom leken. De bygger med olika konstruktionsmaterial såsom lego, kaplastavar och diverse kuber. Andra exempel på tekniker är målarredskap, saxar, nålar, papper, lim och bestick. När ett barn fyller år får de en sax i present av personalen på förskolan. Med denna sax kan barnen öva sin teknik genom att klippa. När det gäller utemiljön kommer barnen också i kontakt med tekniken. Exempel på detta är när de använder cyklar, spadar, olika leksaker och hinkar. Ginner (2008) förklarar att teknik handlar om problemlösning. Människan utvecklar hela tiden nya tekniker för att underlätta. På förskolan finns tillexempel pussel som är ett utmärkt material för att stimulera barnens problemlösningsförmåga.


Skolan
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) kan jag utläsa att eleverna skall känna till och förstå grundläggande begrepp och sammanhang inom tekniska kunskapsområden. I den klassen jag gjorde min fältstudie arbetar man inte med teknik som ett ämne men däremot finns det en arbetsplan om huruvida tekniken kan integreras och synliggöras i verksamheten. I klassrummet finns det en hel del material som kan placeras inom kategorin teknik. Exempel på sådant material är dator, pennor, saxar, hålslagare. Detta är tekniska hjälpmedel som sällan uppmärksammas som teknik. I kursplanen för teknik (Skolverket, 2000) finns det uppnåendemål för det femte och nionde skolåret. Därför anser jag att man som pedagog bör tänka på att integrera och synliggöra tekniken även i de lägre årskurserna. Jag tror att dagens pedagoger känner sig osäkra på vad det innebär att arbeta med teknik och hur man kan integrera ämnet i undervisningen för de lägre årskurserna. Det kan då vara bra att tillsammans med sina arbetskollegor diskutera huruvida man kan jobba med tekniken i undervisningen.
Referenser:

Ginner, T & Mattsson, G. (red). (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur

Skolverket. (2006). Läroplanen för förskolan Lpfö98. Stockholm: Fritzes.

Utbildningsdepartementet. (2008). Grundskolan, kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.

måndag 24 maj 2010

En dag i naturens tecken 21/5 - 2010

Naturen har ofantligt mycket att erbjuda runt Skövdetrakten.





Natursköna Havstena var första stopp denna dag. Till en början hade vi soligt och vackert väder.



Stellan vår dagsguide introducerar loopen i miniformat.











Grupp 7 och 8 delades in i två för att fånga olika djurarter i Havstenasjön. Havstenasjön är också en näringsrik sjö med sin rikliga vegetation. Det blev en hel del turer med håvarna.






Vattenspindel och fisken Ruda som blev den största fångsten i samlingen. Men vilken svårfångad rackare.....

Djurteknik - imponerande villa! Viller Villerkulla kanske? Hur var namnet nu igen.....


Från Havstenasjön tog vi oss en tur runt sjön för att kolla in andra arter i naturen.


Naturens vackra lungört. Tekniken visar sig överallt, det är en ny lärdom. En koja vid Havstenasjön.


Ute vid Blängsmosse på eftermiddagen som bjöd på nya begrepp och kunskaper.

Vad händer på, i, under och runtom trädet egentligen?




Stellan lärde oss hur skogen delas upp i olika sektioner. Bland annat mossor och kärr.



Vi blev uppdelade om två personer för att presentera den art som Stellan först hade gett oss fakta om. Det resulterade i en kunskapsstig.

Vi i basgrupp 7 säger avslutningsvis tack för en givande och rolig dag!

söndag 9 maj 2010

Tekniken finns med även på skidsemestern


Tekniken finns med hela tiden, vart man än vänder sig känns det som. Finns det något ställe där det inte finns teknik? Antagligen gör det väl det, men i de trakter där jag rör mig är tekniken med överallt. Jag har varit iväg på en liten skidsemester till Jämtlands fina fjäll. Under skidsemestern åkte jag inte bara skidor, utan jag åkte också snowboard. Eftersom jag inte kunde ligga på latsidan började jag tänka på vad det fanns för teknik på ett par skidor och en snowboard. Det jag blev fascinerad över var hur mycket teknik det finns i endast bindningarna på ett par skidor eller på en snowboard.

Som du kan se på bilderna där jag tagit kort på hur en skidas och en snowboards bindning kan se ut finns det hur mycket teknik som helst som ingår där. Jag skulle kunna göra listan lång på hur mycket det säkert har krävts för att ta fram just dessa bidningstekniker. Om något i tekniken inte skulle fungera som det ska, skulle antagligen den som använder skidorna eller snowboarden ha ett par riktigt jobbiga åk framför sig eller kunna göra sig riktigt illa.

Min pappa som åkte skidor använde sig av ett par så kallade carving-skidor och de är formade som timglas. Jag hittade en bra video på ”YouTube” där de förklarar varför dessa skidor är så populära idag och varför carving-skidorna som används idag är populära. Dessutom tar filmklippet upp hur Audi (bilföretaget) har använt liknande teknik för sina bilar som de som tillverkar carving-skidor. Jag anser att det är lite roligt hur en teknik används för ett visst ändamål och hur den specifika tekniken kan användas på en helt annan produkt som inte har med varandra att göra. En slutsats som jag kan dra av detta är att tekniken handlar om att ta en gammal teknik som är avsett för ett ändamål och sätta in den tekniken i ett nytt ändamål, men samtidigt förbättra den. Även Ginner och Mattson (1996) har gjort en definition av vad teknik är och det håller jag också med om. Jag citerar dem för att göra dem rättvisa och risken är om jag ändrar deras definition att jag råkar förvränga den. Så här skriver dem att teknik kan förstås: ”Teknik är allt människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process.” (s. 22)

Referenser

Ginner, Thomas & Mattsson, Gunilla (red.) (1996). Teknik i skolan: perspektiv på teknikämnet och tekniken. Lund: Studentlitteratur

http://www.youtube.com/watch?v=MNyxodrLl1s (2010-05-09)

tisdag 4 maj 2010

Diskussionsseminarium kring arbetsplaner och mål 3/5 - 2010


(Sammanställt av basgrupp 7)

Arbetsplanerna för naturvetenskap och teknik från de olika fältstudieplatserna inom basgruppen har en varierande kvalitet. En skola följer kursplanen helt för naturvetenskap från skolverket och har överhuvudtaget inte omarbetat det till en arbetsplan, dock har skolan omarbetat kursplanen för teknik. Andra är mer grundligt utförda och har brutit ner mål som skolan/förskolan ska arbeta efter. Men arbetsplanerna visar på tydlighet i skrift, vilket gör att läraren/pedagogen enklare kan följa dem i jämförelse med kursplanen för skolan.

Vad är målen?
Genom att ha tydligt bestämda utarbetade mål i en arbetsplan är det lättare för både förskolan och skolan att följa dem, och dessutom följer alla lärare samma mål. Det underlättar även för föräldrar och barn att se vilka mål som finns. På en av fältstudieskolorna får barnen vara med och bryta ner målen vid olika temaområden så att de får en större förståelse för vad de ska lära sig genom sina egna ord. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) beskriver likvärdiga förutsättningar. Bland annat står det i Lpfö 98 att föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. På en fältstudieplats så finns det inget mål i teknik som ska nås i åk 1-4 utan det startar först i åk 5, men det finns mål i naturvetenskap. Frågan är om det verkligen är bra att lägga upp det på det sättet? Behöver inte barn lära sig om teknik tidigare? Självklart bemöts barnen konstant av teknik men teknik som ämne är minst lika viktigt.

Hur kan pedagogen se barnet/elevens lärande?
I de flesta arbetsplanerna finns det med ett utvärderingsschema där det möjliggörs att följa och se elevernas lärande. Men självklart beror det även på hur du som lärare/pedagog lägger upp lektionen/samlingen. Det är ganska lätt att missa processen eftersom nästan allt resulterar i produkt. Ett exempel på det är att de får göra experiment som till exempel flyta och sjunka, och då är det viktigt att läraren är deltagande för annars resulterar det även här i produkten. En fråga som kom upp genom detta är om det verkligen är bra att ha prov i olika ämnen då? Vissa elever kan briljera i processen men klarar inte riktigt av ett prov. Till viss del kan det vara kursplaner och läroplaner som skapar produktkunskapen, arbetet sker ständigt i samspel med läroplansmålen. Själva utvärderingen kan leda till att vi fokuserar på produkten i stället för processen. Då spelar den formativa bedömningen in och inte den summativa. Sjöberg (2000) diskuterar de två olika begreppen produkt och process inom naturvetenskap. Produkt namnger han som ett byggverk, vilket inte är slutgiltigt utformad och avslutad, den är föränderlig. Det produktinriktade argumentet innebär att kunskaper, begrepp och teorier är viktiga både för individen och för arbetslivet. Själva processen handlar om att inte enbart veta svaret utan att ständigt utvidga sin kunskap genom sökande efter svar. Argumentet om process betyder att det är naturvetenskapens processer, arbetssätt och metoder som ger ämnet plats i skolan. Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner Godée (2008) för ett resonemang om hur läraren i sitt dagliga arbete med eleverna kan ställa produktiva frågor för att leda till handlingar. En konsekvens därmed är också att det leder till mer undersökande och det i sig får barnen att fortsätta framåt. Frågorna inspirerar till produktiv verksamhet. Vad vi förstår det som skapas det parallellt med det en process.

Beskrivs undervisningsstrategier? I så fall vilka?
Några arbetsplaner talar i de nedbrutna målen för det praktiska, det muntliga och reflekterande. Undervisningen bör bestå av praktiska moment för att barnen ska kunna uppleva med olika sinnen, det är ett positivt och högst uppskattat tillvägagångssätt. Det är en av arbetsplanerna som beskriver arbetet i detalj och är mycket strukturerad och enkel att ta del av. Vi anser att fler arbetsplaner vore så väl utformade och tydliga. Å andra sidan kan det leda till att läraren håller sig inom vissa ramar och blir för styrd i sitt arbetssätt. En av anledningarna som vi ser med att arbeta med arbetsplaner är att Lpo 94 framhåller vikten av att diskutera vad eleverna ska kunna, vilket vi ser att arbetsplaner kan bidra till. Detta eftersom arbetet med arbetsplaner måste grundas i en diskussion mellan lärare för att ha en gemensam utgångspunkt för undervisningen. Sjöberg (2000) skriver att de nationella målsättningarna vid varje skola ska konkretiseras i form av kommunala skolplaner och lokala arbetsplaner. Det leder till att det kan bli betydande skillnader mellan kommuner och skolor. Genom dagens seminarium har det blivit ganska uppenbart, då vi har varit på olika skolor i samma kommun.

Referenser

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Sjöberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet. (Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:23). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.

Utbildningsdepartementet. (Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:22). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.

söndag 2 maj 2010

Fotosyntesen

Under vår redovisning av solen i måndags fick vi en förfrågan om ifall vi kunde lägga ut en av våra PowerPoint-bilder eftersom hon ansåg att den var bra och sammanfattande. I vår grupp är vi inte omöjliga, så därför har vi trixat lite med det och här kommer nu den bilden ur vår PowerPoint som efterfrågades.

Hoppas att det blir bra! Kanske kan denna bild hjälpa någon annan med!

Concept Cartoon

Här är vår Concept Cartoon som vi använde oss av i skolan


Besök på Aspö Naturskola 27/4 - 2010

(Sammanställt av basgrupp 7).

En dag på Aspö Naturskola med bloggarna!

Natursköna Aspö!! Vi blev varmt bemötta på Aspö Naturskola. Pontus var en riktig goding.

Härliga och ypperliga bevis för att våren är på språng.

Första uppdraget var att plocka ett naturmaterial som påminde om dig och de egenskaper du besitter. Ett mycket elevstärkande arbetssätt, anser vi.

"Finn ett fel" eller "Hitta gemensamma nämnaren".
Vi i grupp 7b lyckades dock enbart utmana grupp 7a vid de gemensamma egenskaperna.

Grupp 7a utmanade den andra gruppen rejält. Men det finns faktiskt inget rätt eller fel!



Manne berättar om Trinda Lind. Vi fick prova på att göra kolpennor som till vår lycka fungerade. Hurra!!!!! Hur överraskade ska inte barnen bli? Tänk vad enkla medlena kan vara.

Möjligen var det de gruppstärkande övningarna som avgjorde vår absoluta seger i matematiktävlingen? Jippi - "Utematematik är kul".

Därpå följde övningar i engelska. Hitta orden i naturen och för pedagogisk dokumentation. En alternativ arbetsmetod att arbeta med språket.

Två rötter, en trädstam, trädens sugrör och Karin barrkotte.........................

Sist av allt säger vi Tack och Hej från oss!

Runtom över hela Sverige finns det cirka 90 naturskolor och Aspö Naturskola är en av dem. Aspö Naturskola ligger beläget precis i utkanten av Skövde, där Manne Ryttman själv hävdar att "han är naturskolan". Antingen åker de på naturskolan runt till skolorna eller så kommer skolorna dit. Arbetet sker i form av varierande temadagar. Naturskolan är tänkt att vara ett komplement till skolorna och de samarbetar med dem efter skolåldrarna sex - sexton år. Varför då Naturskola och vad fyller de för syfte? Manne kopplar ihop det med en kvinna som utförde en studie om hur barn lär matematik ute i naturen. En elevgrupp fick utföra matematik ute och en annan elevgrupp stannade kvar i utomhusmiljö och fokus låg på geometri och area. Som exempel står ett löv och huruvida detta har någon area. De elever som arbetade inomhus var inte helt övertygade på grund av att de inte heller kunde realtera det till någon verklighet. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) menar att "skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av skolinnehåll och arbetsformer" (s. 6). Undersökningar visar att mycket av den kunskap som eleverna skall ta in förutsätter att det finns flera alternativa vägar att ta. Mårtensson (1993) argumenterar för att barn verkar få större upplevelser av utomhusvistelser än inomhusvistelser. Det är utomhuspedagogik som har en förmåga att etsa sig fast. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står det att "verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus" (s. 7).

Under vår vistelse i skogen vid Aspö gård så fick vi lära oss att göra kolkritor av lindträd. Vi täljde varsin pinne som skulle vara cirka tio centimeter lång och sedan skulle de viras in i aluminiumfolie, där så lite luft som möjligt skulle tränga in. Pinnarna lades sedan på elden och efter en kvart så var kolkritorna klara att användas. Manne förklarade att detta är bra att göra med barn utomhus och istället för att de använder vanliga pennor så kan de använda sig av naturgjorda pennor. Barnen kan få uppgifter i skogen som de ska dokumentera på papper och då passar det bra att använda kolkritorna istället. Alla i basgruppen fick med sig kolkritan hem och det är något tänkvärt att prova på med våra förskole- och skolgrupper i framtiden. Manne bjöd på idéer när han berättade om Anders Rapp som skapat olika handdockor gjorda av flertalet slags trädsorter och dess pinnar.

Basgruppen fick testa på olika lekar i skogen, en av dem var att leta efter fem föremål i skogen som skulle läggas i olika fack i en låda. Ett av föremålen hörde inte dit, vilket ska tas bort? De olika grupperna bestämde vilket som skulle bort och varför. När den andra gruppen skulle gissa kom de på olika lösningar som stämde, det finns alltså fler än en lösning. Det var roligt att se hur olika tankarna är och att alla förslag var korrekta genom att vi argumenterade och förklarade hur tankegången var. En annan liknande lek var att vi skulle hitta 3-5 föremål i naturen som hörde ihop och varför, föremålen skulle alltså ha ett samband. Grupperna fick leta och när vi var klara fick den andra gruppen gissa hur föremålen hängde ihop. Även här fanns olika lösningar som var korrekta. I två andra övningar låg fokus på engelska. Den första gick ut på att vi fick ta del av engelska glosor på lappar som skulle sökas efter i naturen och fotograferas. Några exempel är liverleaf (Blåklocka), yellow leaf (gult löv) och something spotted (något prickigt). En mycket rolig och lärorik övning där språkinlärningen stimuleras. Den andra så kallade ringövningen gick ut på att en person stod i mitten av ringen och valde ut en person som den sa ett svenskt ord till. Samtidigt som den personen i mitten av ringen börjar gå emot den valda personen så ska den försöka hinna hitta det svenska ordet på engelska. Även det var en rolig övning men utmanande svår då det gavs knapp tid att tänka. Likväl som tidigare lek stimuleras språkinlärningen genom lek och gemenskap i utomhusmiljö.

Under dagen fick vi prova på hur matematik kan läras in utomhus genom lek. Denna gick ut på att 36 frågor sattes upp slumpvis. Lag delades in, i vårt fall blev en halv basgrupp ett lag. Efter detta skulle lagen slå en tärning i en burk och den siffran som tärningen visade var även det nummer på lappen som gruppen skulle hitta. På lappen står det en fråga som gruppen ska lösa för att sedan springa tillbaka till läraren/lärarna för att redovisa svaret. Blir svaret godkänt får gruppen slå tärningen ytterligare en gång. Den siffra som nu visas ska adderas med föregående siffra och det är nu den summan som gruppen ska leta efter. Så fortsätter leken tills en grupp fått det exakta talet 36. Denna lek utvecklade både kondition och motorik genom att eleverna får springa till frågorna. Eleverna får även möjlighet till att utveckla sitt matematiska tänkande på ett lekfullt och inspirerande sätt. Dessutom kräver leken att eleverna måste samarbeta för att komma fram till ett gemensamt svar. Ytterligare en aktivitet som vi fick prova på under dagen var att gestalta ett träds delar och dess funktion. Manne började med att fråga vilka två som ville vara trädets rötter som skulle suga in vatten från marken. Därefter skulle en svamp utses som bland annat tillför vatten och näring till trädet. För att vattnet skulle komma upp till trädets krona frågade Manne vilka som ville vara som sugrör som i sin tur transporterar vattnet upp till trädkronan. Det behövdes också en stadig stam som kunde hålla upp hela trädet och det var det en ur gruppen som fick gestalta det. Dessutom behöver trädet bark och då fick tre ur gruppen vara det och hålla varandra i händerna runt stammen. Slutligen behövdes det en trädkrona och det fick de övriga deltagarna gestalta. När vi byggt upp trädets olika delar till ett helt träd skulle vi därefter spela en liten teater. Detta var en mycket bra aktivitet för att förstå hur ett träd är uppbyggt och vad trädets olika delar gör för att det ska må bra. En konkret och enkel aktivitet för att barn ska kunna förstå ett sådant viktigt fenomen som träden faktiskt är.

Manne ger exempel på Howard Gardner och de sju intelligenserna och menar att de egentligen aldrig kommer till sin fulla rätt. Där utomhuspedagogik förespråkas finns också själva naturskolan. I naturen finns det "fritt spelrum" och det är även ett sätt att förstärka inlärningsförmågan. Stressnivån tenderar också att rent av minska ute i det fria. "Naturen är formbar och där kan alla barn i alla åldrar hantera ting på ett friare sätt och direkt se de förändringar de åstadkommer" (Mårtensson, 1993, s. 23). Ute i naturen finns det inga sociala konflikter till skillnad från som han själv uttrycker det, det fyrkantiga klassrummet och vi i basgruppen skulle vilja påstå att han nog har konstaterat något värt att fundera på. I naturen uppfattar barn bättre de signaler om fara och säkerhet än i konstruerade miljöer och det beror på de ständiga förändringarna och det skiftande i miljön (a.a.). Eleverna ges inte speciellt mycket spelutrymme i skolan. Samtidigt berättar han om de högstadielever som kommer dit ut och även de visar på hur roligt det kan vara ute i naturen. Enligt sammanfattningen av dagen lyckades vi använda ämnesområdena, naturvetenskap, teknik, engelska, idrott, svenska. Men det innebär inte att de skolor som besöker naturskolan får alla de ämnesrelationerna utan de kanske istället har fokus på ett område såsom biologi och miljö. Basgruppen själva som består av en åldersvariation är mycket nöjda med de enkla medel som naturen har att erbjuda. Vi är också övertygade om att de lekar och den glädje som Manne Ryttman utstrålar ger barnen/eleverna stora möjligheter att utvecklas under helt andra förutsättningar än vad de skulle göra under enbart skoltaket.

Referenser

Mårtensson, F. (1993). Att vara liten är att vara nära marken. I E. Norén - Björn, F. Mårtensson, I. Andersson & Barnmiljörådet. Uteboken. Stockholm: Liber Utbildning AB. (s. 9 - 43).

Skolverket (2006). Läroplan för förskolan. (Lpfö 98). Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. (Lpo 94). Stockholm: Fritzes.