Sammanställt av grupp 7a
Under dagens seminarium diskuterade vi olika utgångspunkter i undervisningen. Vi utgick från två artiklar där vi företrädde artikeln av Garbett, Dawn (2003) och den andra gruppen företrädde artikeln av Yoon, Jiyoon; Onchwari, Jacueline Ariri (2006). Vi relaterade och jämförde artiklarna med litteratur.
Science Education in Early Childhood Teacher Education: Putting Forward a Case to Enhance Student Teachers’ Confidence and Competence
Garbett, Dawn (2003)
Artikelns studie handlar om lärarstudenters ämneskompetens och deras självförtroende i de vetenskapliga ämnena. Studien genomfördes i Nya Zeeland. De fick göra ett kunskapstest i de vetenskapliga ämnena (biologi, kemi, fysik, astronomi). Därefter fick studenterna gissa hur många poäng de trodde de skulle få i de olika ämnena. Resultatet visade att de som trodde att deras ämneskunskaper var höga fick i själva verket låga poäng medans de som trodde att de skulle få låga poäng fick bättre resultat. Studien visar att lärarstudenternas kunskap i de vetenskapliga ämnena var allmänt dåliga. Studenterna var också omedvetna om hur mycket de inte kunde och hur det eventuellt skulle påverka deras förmåga att ge barnen så bra erfarenheter av de vetenskapliga ämnena som möjligt.
Sjöberg (2010) belyser en utgångspunkt som vi tycker är viktig i undervisningen. ”Den goda läraren kännetecknas av att hon behärskar stoffet i ämnet på ett sätt som är meningsfullt för eleverna och att hon kan använda associationerna, metaforer, bilder, exempel och illustrationer som går hem hos eleverna – som ger mening för dem.” (Sjöberg 2010, s.38) Detta stämmer överens med Garbett, Dawns (2003) tankar kring ämneskunskaper, alltså att ämneskunskaper är viktiga för att läraren ska kunna ställa meningsfulla och passande frågor. Lärares ämneskunskap påverkar deras pedagogiska innehåll och förmågan att skapa nya idéer och förståelse för hur man kan nå ungas lärande. Ju mindre läraren vet desto oftare kommer diskussionerna med barnen att domineras av läraren, vilket leder till att barnen får mindre möjligheter till samverkan. Vi tycker att det är viktigt att ha ämneskunskaper, men också att man som lärare har ett didaktiskt tänkande och förhållningssätt.
Det är viktigt att vi som pedagoger inte alltid ser till ”det rätta svaret” i den pedagogiska undervisningen utan istället öppnar upp för elevernas tankar och funderingar. Det är betydelsefullt att utmana barnen till att experimentera sig fram till ett svar oavsett om det blir rätt eller fel. Barnens uppfattningar kring ett innehåll kan grunda sig i deras erfarenheter.
Ginner (1996) menar att det är viktigt att i undervisningen låta eleverna testa hur olika material fungerar. En student i artikeln (Garbett, Dawn 2003) sade att hon hade hoppat av ett vetenskapligt ämne just för att det inte fanns tillräckligt med material och utrustning. Vi ser här att det är viktigt att ha tillgång till material för att behålla barnens/elevernas intresse i de vetenskapliga ämnena. Vi anser att material ger barnen möjlighet att utforska, skapa och göra teorin till praktik.
Vi kan se att konstruktivismen speglas i vår artikel. Sjöberg (2010) beskriver att kunskapen blir till genom en aktiv process, att den konstrueras. Detta har även Garbett, Dawn (2003) en förklaring på då det skrivs fram att lärandet driver utvecklingen framåt, istället för att utvecklingen driver lärandet framåt. Garbett skriver att om man som pedagog har detta i åtanke är det en startpunkt för en konstruktivistisk pedagogik.
Garbett, Dawn (2003) menar att mycket av undervisningen bygger på lärarens självförtroende och kompetens inom ämnesområdet. Lärarens kunskap är av vikt för att läraren ska kunna ställa meningsfulla och i sitt syfte viktiga frågor. Ju mindre kompetent läraren är desto svårare blir det att följa barnens kunskap och påståenden genom att ställa de rätta frågorna, initiera till viktiga aktiviteter eller att ge direktiv med förtroende.
Student teachers should realise that their own negative attitudes, misunderstandings and misconceptions, particularly in science, can limit their ability and willingness to create quality teaching and learning opportunities in early childhood settings (Garbett 2003, s. 479).
Vi tycker att det är viktigt att föra fram en positiv attityd till de vetenskapliga ämnena för barnen. På så sätt är det större chans att även barnen blir positivt inställda och vill experimentera och lära sig nya saker.
Science Education in Early Childhood Teacher Education: Putting Forward a Case to Enhance Student Teachers’ Confidence and Competence
Garbett, Dawn (2003)
Artikelns studie handlar om lärarstudenters ämneskompetens och deras självförtroende i de vetenskapliga ämnena. Studien genomfördes i Nya Zeeland. De fick göra ett kunskapstest i de vetenskapliga ämnena (biologi, kemi, fysik, astronomi). Därefter fick studenterna gissa hur många poäng de trodde de skulle få i de olika ämnena. Resultatet visade att de som trodde att deras ämneskunskaper var höga fick i själva verket låga poäng medans de som trodde att de skulle få låga poäng fick bättre resultat. Studien visar att lärarstudenternas kunskap i de vetenskapliga ämnena var allmänt dåliga. Studenterna var också omedvetna om hur mycket de inte kunde och hur det eventuellt skulle påverka deras förmåga att ge barnen så bra erfarenheter av de vetenskapliga ämnena som möjligt.
Sjöberg (2010) belyser en utgångspunkt som vi tycker är viktig i undervisningen. ”Den goda läraren kännetecknas av att hon behärskar stoffet i ämnet på ett sätt som är meningsfullt för eleverna och att hon kan använda associationerna, metaforer, bilder, exempel och illustrationer som går hem hos eleverna – som ger mening för dem.” (Sjöberg 2010, s.38) Detta stämmer överens med Garbett, Dawns (2003) tankar kring ämneskunskaper, alltså att ämneskunskaper är viktiga för att läraren ska kunna ställa meningsfulla och passande frågor. Lärares ämneskunskap påverkar deras pedagogiska innehåll och förmågan att skapa nya idéer och förståelse för hur man kan nå ungas lärande. Ju mindre läraren vet desto oftare kommer diskussionerna med barnen att domineras av läraren, vilket leder till att barnen får mindre möjligheter till samverkan. Vi tycker att det är viktigt att ha ämneskunskaper, men också att man som lärare har ett didaktiskt tänkande och förhållningssätt.
Det är viktigt att vi som pedagoger inte alltid ser till ”det rätta svaret” i den pedagogiska undervisningen utan istället öppnar upp för elevernas tankar och funderingar. Det är betydelsefullt att utmana barnen till att experimentera sig fram till ett svar oavsett om det blir rätt eller fel. Barnens uppfattningar kring ett innehåll kan grunda sig i deras erfarenheter.
Ginner (1996) menar att det är viktigt att i undervisningen låta eleverna testa hur olika material fungerar. En student i artikeln (Garbett, Dawn 2003) sade att hon hade hoppat av ett vetenskapligt ämne just för att det inte fanns tillräckligt med material och utrustning. Vi ser här att det är viktigt att ha tillgång till material för att behålla barnens/elevernas intresse i de vetenskapliga ämnena. Vi anser att material ger barnen möjlighet att utforska, skapa och göra teorin till praktik.
Vi kan se att konstruktivismen speglas i vår artikel. Sjöberg (2010) beskriver att kunskapen blir till genom en aktiv process, att den konstrueras. Detta har även Garbett, Dawn (2003) en förklaring på då det skrivs fram att lärandet driver utvecklingen framåt, istället för att utvecklingen driver lärandet framåt. Garbett skriver att om man som pedagog har detta i åtanke är det en startpunkt för en konstruktivistisk pedagogik.
Garbett, Dawn (2003) menar att mycket av undervisningen bygger på lärarens självförtroende och kompetens inom ämnesområdet. Lärarens kunskap är av vikt för att läraren ska kunna ställa meningsfulla och i sitt syfte viktiga frågor. Ju mindre kompetent läraren är desto svårare blir det att följa barnens kunskap och påståenden genom att ställa de rätta frågorna, initiera till viktiga aktiviteter eller att ge direktiv med förtroende.
Student teachers should realise that their own negative attitudes, misunderstandings and misconceptions, particularly in science, can limit their ability and willingness to create quality teaching and learning opportunities in early childhood settings (Garbett 2003, s. 479).
Vi tycker att det är viktigt att föra fram en positiv attityd till de vetenskapliga ämnena för barnen. På så sätt är det större chans att även barnen blir positivt inställda och vill experimentera och lära sig nya saker.
Teaching Young Children Science: Three Key Point
Yoon, Jiyoon; Onchwari, Jacueline Ariri (2006)
Enligt Yoon, Jiyoon; Onchwari, Jacueline Ariri (2006) behöver lärare för tidiga åldrar inte vara experter inom naturvetenskap, utan läraren kan tillämpa de tre strategierna; kunskap om barns utveckling och lärande, kunskap om barns individuella olikheter (förutsättningar) och kunskap om den sociala kulturella kontexten som ett barn lever i. Dessa tre strategier räcker för att bidra till en miljö där barnen kan utföra vetenskapliga ämnen. Den rika miljön utmanar till rika upplevelser som bidar till utveckling hos barnen.
Artikeln tar också upp de 5 E:na som består av engagement (engagemang), exploration (undersöka), explanation (förklaring), elaboration (bearbetning) och evaluation (utvärdering).
I artikeln står också att vuxna måste förstå att leken bidrar till de bästa naturliga möjligheterna för barns lärande. Vi undrar då hur länge en lärare med mindre ämneskunskap kan hämta stöd av leken som pedagogiskt verktyg? Är det hållbart upp i de högre skolåldrarna? Vi anser att leken är en viktig del i undervisningen men att det är viktigt att ha en ämneskunskap för att känna sig trygg i undervisningen och kunna ställa öppna frågor, men också att spinna vidare på barnens tankar och idéer.
Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att det Garbett, Dawn (2003) redogör för är att läraren ska ha en grundlig och god ämneskunskap i jämförelse med vad Jiyoon och Onchwari (2006) skriver om. De menar att ämneskunskapen inte är av lika stor betydelse i undervisningen utan pekar på vikten av att ta hänsyn till de tre strategierna.
Yoon, Jiyoon; Onchwari, Jacueline Ariri (2006)
Enligt Yoon, Jiyoon; Onchwari, Jacueline Ariri (2006) behöver lärare för tidiga åldrar inte vara experter inom naturvetenskap, utan läraren kan tillämpa de tre strategierna; kunskap om barns utveckling och lärande, kunskap om barns individuella olikheter (förutsättningar) och kunskap om den sociala kulturella kontexten som ett barn lever i. Dessa tre strategier räcker för att bidra till en miljö där barnen kan utföra vetenskapliga ämnen. Den rika miljön utmanar till rika upplevelser som bidar till utveckling hos barnen.
Artikeln tar också upp de 5 E:na som består av engagement (engagemang), exploration (undersöka), explanation (förklaring), elaboration (bearbetning) och evaluation (utvärdering).
I artikeln står också att vuxna måste förstå att leken bidrar till de bästa naturliga möjligheterna för barns lärande. Vi undrar då hur länge en lärare med mindre ämneskunskap kan hämta stöd av leken som pedagogiskt verktyg? Är det hållbart upp i de högre skolåldrarna? Vi anser att leken är en viktig del i undervisningen men att det är viktigt att ha en ämneskunskap för att känna sig trygg i undervisningen och kunna ställa öppna frågor, men också att spinna vidare på barnens tankar och idéer.
Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att det Garbett, Dawn (2003) redogör för är att läraren ska ha en grundlig och god ämneskunskap i jämförelse med vad Jiyoon och Onchwari (2006) skriver om. De menar att ämneskunskapen inte är av lika stor betydelse i undervisningen utan pekar på vikten av att ta hänsyn till de tre strategierna.
Referenser
Garbett, Dawn (2003). Science education in early childhood teacher education: Putting forward a case to Enhance Student Teachers’ Confidence and competence. Research in science education 33 p 467-481
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan.
Lund: Studentlitteratur.
Sjöberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildningen
kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Yoon, Jiyoon; Onchwari, Jacueline Ariri (2006). Teaching Young Children Science: three key points. Early Childhood educational journal 33:6 p 419-423
Hej!
SvaraRaderaIntressanta tankar kring artikeln. Jag tycker att det är intressant att ställa sig kritisk till hur mycket kunskap som behövs inom ett ämne. Sjöberg (2000) hävdar att det behövs kunskap inom ett område för att kunna ställa sig kritisk till det som förmedlas. Därför tycker jag att det är viktigt att ha viss kunskap inom undervisningsämnet. Men jag kan också se fördelar i att eleverna själva får söka svar. Vad tycker ni?
Detta är en mycket intressant fråga Karin. Jag tror man kan diskutera mycket och länge kring frågan om elevernas ämneskunskap.
SvaraRaderaJag tycker det är viktigt att eleverna själva ska få söka svar för att utveckla sin egen kunskap. Jag anser också att vi som pedagoger behöver en god ämneskunskap för att möta och utmana eleverna på ett så bra sätt som möjligt. Ju mer ämneskunskap vi har ju tryggare kan vi vara i undervisningen och bemöta elevernas frågor och funderingar. Det blir också lättare för oss att ställa utmanande och meningsfulla frågor, vilket artiklen tar upp.