Besök på Aspö Naturskola 27/4 - 2010

(Sammanställt av basgrupp 7).

En dag på Aspö Naturskola med bloggarna!

Natursköna Aspö!! Vi blev varmt bemötta på Aspö Naturskola. Pontus var en riktig goding.

Härliga och ypperliga bevis för att våren är på språng.

Första uppdraget var att plocka ett naturmaterial som påminde om dig och de egenskaper du besitter. Ett mycket elevstärkande arbetssätt, anser vi.

"Finn ett fel" eller "Hitta gemensamma nämnaren".
Vi i grupp 7b lyckades dock enbart utmana grupp 7a vid de gemensamma egenskaperna.

Grupp 7a utmanade den andra gruppen rejält. Men det finns faktiskt inget rätt eller fel!

Manne berättar om Trinda Lind. Vi fick prova på att göra kolpennor som till vår lycka fungerade. Hurra!!!!! Hur överraskade ska inte barnen bli? Tänk vad enkla medlena kan vara.

Möjligen var det de gruppstärkande övningarna som avgjorde vår absoluta seger i matematiktävlingen? Jippi - "Utematematik är kul".

Därpå följde övningar i engelska. Hitta orden i naturen och för pedagogisk dokumentation. En alternativ arbetsmetod att arbeta med språket.

Två rötter, en trädstam, trädens sugrör och Karin barrkotte.........................

Sist av allt säger vi Tack och Hej från oss!

Runtom över hela Sverige finns det cirka 90 naturskolor och Aspö Naturskola är en av dem. Aspö Naturskola ligger beläget precis i utkanten av Skövde, där Manne Ryttman själv hävdar att "han är naturskolan". Antingen åker de på naturskolan runt till skolorna eller så kommer skolorna dit. Arbetet sker i form av varierande temadagar. Naturskolan är tänkt att vara ett komplement till skolorna och de samarbetar med dem efter skolåldrarna sex - sexton år. Varför då Naturskola och vad fyller de för syfte? Manne kopplar ihop det med en kvinna som utförde en studie om hur barn lär matematik ute i naturen. En elevgrupp fick utföra matematik ute och en annan elevgrupp stannade kvar i utomhusmiljö och fokus låg på geometri och area. Som exempel står ett löv och huruvida detta har någon area. De elever som arbetade inomhus var inte helt övertygade på grund av att de inte heller kunde realtera det till någon verklighet. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) menar att "skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av skolinnehåll och arbetsformer" (s. 6). Undersökningar visar att mycket av den kunskap som eleverna skall ta in förutsätter att det finns flera alternativa vägar att ta. Mårtensson (1993) argumenterar för att barn verkar få större upplevelser av utomhusvistelser än inomhusvistelser. Det är utomhuspedagogik som har en förmåga att etsa sig fast. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står det att "verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus" (s. 7).

Under vår vistelse i skogen vid Aspö gård så fick vi lära oss att göra kolkritor av lindträd. Vi täljde varsin pinne som skulle vara cirka tio centimeter lång och sedan skulle de viras in i aluminiumfolie, där så lite luft som möjligt skulle tränga in. Pinnarna lades sedan på elden och efter en kvart så var kolkritorna klara att användas. Manne förklarade att detta är bra att göra med barn utomhus och istället för att de använder vanliga pennor så kan de använda sig av naturgjorda pennor. Barnen kan få uppgifter i skogen som de ska dokumentera på papper och då passar det bra att använda kolkritorna istället. Alla i basgruppen fick med sig kolkritan hem och det är något tänkvärt att prova på med våra förskole- och skolgrupper i framtiden. Manne bjöd på idéer när han berättade om Anders Rapp som skapat olika handdockor gjorda av flertalet slags trädsorter och dess pinnar.

Basgruppen fick testa på olika lekar i skogen, en av dem var att leta efter fem föremål i skogen som skulle läggas i olika fack i en låda. Ett av föremålen hörde inte dit, vilket ska tas bort? De olika grupperna bestämde vilket som skulle bort och varför. När den andra gruppen skulle gissa kom de på olika lösningar som stämde, det finns alltså fler än en lösning. Det var roligt att se hur olika tankarna är och att alla förslag var korrekta genom att vi argumenterade och förklarade hur tankegången var. En annan liknande lek var att vi skulle hitta 3-5 föremål i naturen som hörde ihop och varför, föremålen skulle alltså ha ett samband. Grupperna fick leta och när vi var klara fick den andra gruppen gissa hur föremålen hängde ihop. Även här fanns olika lösningar som var korrekta. I två andra övningar låg fokus på engelska. Den första gick ut på att vi fick ta del av engelska glosor på lappar som skulle sökas efter i naturen och fotograferas. Några exempel är liverleaf (Blåklocka), yellow leaf (gult löv) och something spotted (något prickigt). En mycket rolig och lärorik övning där språkinlärningen stimuleras. Den andra så kallade ringövningen gick ut på att en person stod i mitten av ringen och valde ut en person som den sa ett svenskt ord till. Samtidigt som den personen i mitten av ringen börjar gå emot den valda personen så ska den försöka hinna hitta det svenska ordet på engelska. Även det var en rolig övning men utmanande svår då det gavs knapp tid att tänka. Likväl som tidigare lek stimuleras språkinlärningen genom lek och gemenskap i utomhusmiljö.

Under dagen fick vi prova på hur matematik kan läras in utomhus genom lek. Denna gick ut på att 36 frågor sattes upp slumpvis. Lag delades in, i vårt fall blev en halv basgrupp ett lag. Efter detta skulle lagen slå en tärning i en burk och den siffran som tärningen visade var även det nummer på lappen som gruppen skulle hitta. På lappen står det en fråga som gruppen ska lösa för att sedan springa tillbaka till läraren/lärarna för att redovisa svaret. Blir svaret godkänt får gruppen slå tärningen ytterligare en gång. Den siffra som nu visas ska adderas med föregående siffra och det är nu den summan som gruppen ska leta efter. Så fortsätter leken tills en grupp fått det exakta talet 36. Denna lek utvecklade både kondition och motorik genom att eleverna får springa till frågorna. Eleverna får även möjlighet till att utveckla sitt matematiska tänkande på ett lekfullt och inspirerande sätt. Dessutom kräver leken att eleverna måste samarbeta för att komma fram till ett gemensamt svar. Ytterligare en aktivitet som vi fick prova på under dagen var att gestalta ett träds delar och dess funktion. Manne började med att fråga vilka två som ville vara trädets rötter som skulle suga in vatten från marken. Därefter skulle en svamp utses som bland annat tillför vatten och näring till trädet. För att vattnet skulle komma upp till trädets krona frågade Manne vilka som ville vara som sugrör som i sin tur transporterar vattnet upp till trädkronan. Det behövdes också en stadig stam som kunde hålla upp hela trädet och det var det en ur gruppen som fick gestalta det. Dessutom behöver trädet bark och då fick tre ur gruppen vara det och hålla varandra i händerna runt stammen. Slutligen behövdes det en trädkrona och det fick de övriga deltagarna gestalta. När vi byggt upp trädets olika delar till ett helt träd skulle vi därefter spela en liten teater. Detta var en mycket bra aktivitet för att förstå hur ett träd är uppbyggt och vad trädets olika delar gör för att det ska må bra. En konkret och enkel aktivitet för att barn ska kunna förstå ett sådant viktigt fenomen som träden faktiskt är.

Manne ger exempel på Howard Gardner och de sju intelligenserna och menar att de egentligen aldrig kommer till sin fulla rätt. Där utomhuspedagogik förespråkas finns också själva naturskolan. I naturen finns det "fritt spelrum" och det är även ett sätt att förstärka inlärningsförmågan. Stressnivån tenderar också att rent av minska ute i det fria. "Naturen är formbar och där kan alla barn i alla åldrar hantera ting på ett friare sätt och direkt se de förändringar de åstadkommer" (Mårtensson, 1993, s. 23). Ute i naturen finns det inga sociala konflikter till skillnad från som han själv uttrycker det, det fyrkantiga klassrummet och vi i basgruppen skulle vilja påstå att han nog har konstaterat något värt att fundera på. I naturen uppfattar barn bättre de signaler om fara och säkerhet än i konstruerade miljöer och det beror på de ständiga förändringarna och det skiftande i miljön (a.a.). Eleverna ges inte speciellt mycket spelutrymme i skolan. Samtidigt berättar han om de högstadielever som kommer dit ut och även de visar på hur roligt det kan vara ute i naturen. Enligt sammanfattningen av dagen lyckades vi använda ämnesområdena, naturvetenskap, teknik, engelska, idrott, svenska. Men det innebär inte att de skolor som besöker naturskolan får alla de ämnesrelationerna utan de kanske istället har fokus på ett område såsom biologi och miljö. Basgruppen själva som består av en åldersvariation är mycket nöjda med de enkla medel som naturen har att erbjuda. Vi är också övertygade om att de lekar och den glädje som Manne Ryttman utstrålar ger barnen/eleverna stora möjligheter att utvecklas under helt andra förutsättningar än vad de skulle göra under enbart skoltaket.

Referenser

Mårtensson, F. (1993). Att vara liten är att vara nära marken. I E. Norén - Björn, F. Mårtensson, I. Andersson & Barnmiljörådet. Uteboken. Stockholm: Liber Utbildning AB. (s. 9 - 43).

Skolverket (2006). Läroplan för förskolan. (Lpfö 98). Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. (Lpo 94). Stockholm: Fritzes.