Diskussionsseminarium kring arbetsplaner och mål 3/5 - 2010

(Sammanställt av basgrupp 7)

Arbetsplanerna för naturvetenskap och teknik från de olika fältstudieplatserna inom basgruppen har en varierande kvalitet. En skola följer kursplanen helt för naturvetenskap från skolverket och har överhuvudtaget inte omarbetat det till en arbetsplan, dock har skolan omarbetat kursplanen för teknik. Andra är mer grundligt utförda och har brutit ner mål som skolan/förskolan ska arbeta efter. Men arbetsplanerna visar på tydlighet i skrift, vilket gör att läraren/pedagogen enklare kan följa dem i jämförelse med kursplanen för skolan.

Vad är målen?
Genom att ha tydligt bestämda utarbetade mål i en arbetsplan är det lättare för både förskolan och skolan att följa dem, och dessutom följer alla lärare samma mål. Det underlättar även för föräldrar och barn att se vilka mål som finns. På en av fältstudieskolorna får barnen vara med och bryta ner målen vid olika temaområden så att de får en större förståelse för vad de ska lära sig genom sina egna ord. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) beskriver likvärdiga förutsättningar. Bland annat står det i Lpfö 98 att föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. På en fältstudieplats så finns det inget mål i teknik som ska nås i åk 1-4 utan det startar först i åk 5, men det finns mål i naturvetenskap. Frågan är om det verkligen är bra att lägga upp det på det sättet? Behöver inte barn lära sig om teknik tidigare? Självklart bemöts barnen konstant av teknik men teknik som ämne är minst lika viktigt.

Hur kan pedagogen se barnet/elevens lärande?
I de flesta arbetsplanerna finns det med ett utvärderingsschema där det möjliggörs att följa och se elevernas lärande. Men självklart beror det även på hur du som lärare/pedagog lägger upp lektionen/samlingen. Det är ganska lätt att missa processen eftersom nästan allt resulterar i produkt. Ett exempel på det är att de får göra experiment som till exempel flyta och sjunka, och då är det viktigt att läraren är deltagande för annars resulterar det även här i produkten. En fråga som kom upp genom detta är om det verkligen är bra att ha prov i olika ämnen då? Vissa elever kan briljera i processen men klarar inte riktigt av ett prov. Till viss del kan det vara kursplaner och läroplaner som skapar produktkunskapen, arbetet sker ständigt i samspel med läroplansmålen. Själva utvärderingen kan leda till att vi fokuserar på produkten i stället för processen. Då spelar den formativa bedömningen in och inte den summativa. Sjöberg (2000) diskuterar de två olika begreppen produkt och process inom naturvetenskap. Produkt namnger han som ett byggverk, vilket inte är slutgiltigt utformad och avslutad, den är föränderlig. Det produktinriktade argumentet innebär att kunskaper, begrepp och teorier är viktiga både för individen och för arbetslivet. Själva processen handlar om att inte enbart veta svaret utan att ständigt utvidga sin kunskap genom sökande efter svar. Argumentet om process betyder att det är naturvetenskapens processer, arbetssätt och metoder som ger ämnet plats i skolan. Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner Godée (2008) för ett resonemang om hur läraren i sitt dagliga arbete med eleverna kan ställa produktiva frågor för att leda till handlingar. En konsekvens därmed är också att det leder till mer undersökande och det i sig får barnen att fortsätta framåt. Frågorna inspirerar till produktiv verksamhet. Vad vi förstår det som skapas det parallellt med det en process.

Beskrivs undervisningsstrategier? I så fall vilka?
Några arbetsplaner talar i de nedbrutna målen för det praktiska, det muntliga och reflekterande. Undervisningen bör bestå av praktiska moment för att barnen ska kunna uppleva med olika sinnen, det är ett positivt och högst uppskattat tillvägagångssätt. Det är en av arbetsplanerna som beskriver arbetet i detalj och är mycket strukturerad och enkel att ta del av. Vi anser att fler arbetsplaner vore så väl utformade och tydliga. Å andra sidan kan det leda till att läraren håller sig inom vissa ramar och blir för styrd i sitt arbetssätt. En av anledningarna som vi ser med att arbeta med arbetsplaner är att Lpo 94 framhåller vikten av att diskutera vad eleverna ska kunna, vilket vi ser att arbetsplaner kan bidra till. Detta eftersom arbetet med arbetsplaner måste grundas i en diskussion mellan lärare för att ha en gemensam utgångspunkt för undervisningen. Sjöberg (2000) skriver att de nationella målsättningarna vid varje skola ska konkretiseras i form av kommunala skolplaner och lokala arbetsplaner. Det leder till att det kan bli betydande skillnader mellan kommuner och skolor. Genom dagens seminarium har det blivit ganska uppenbart, då vi har varit på olika skolor i samma kommun.

Referenser

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Sjöberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet. (Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:23). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.

Utbildningsdepartementet. (Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:22). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.