Vi är tre studenter som går sjätte terminen på Lärarprogrammet för tidigare åldrar vid Högskolan i Skövde. Vi läser kursen naturvetenskap och teknik för tidiga åldrar. Vi kommer här skriva om kursens innehåll och aktiviteter. Vi kommer även att skriva om vårt valda tema som är solen.
Hittade en intressant artikel i tidningen Illustrerad vetenskap där de berättar om solceller som fungerar som taktegel. De beskriver att användandet av solpaneler alltid hämmats pågrund av att de varit opraktiska. Ett amerikanskt företag vid namn Dow har skapat en solcell som kan ersätta de gamla takteglen. Detta arbete kan dagens hantverkare utföra på en bråkdel av den tid det krävs för de nurvarande solcellpanelerna. Det tar ungefär 22-30 timmar att installera de nurvarande sollpanelerna men dock bara 9 timmar att installerna den nya modellen som Dow utformat. Företaget poängterar också att det kan bli uppemot 30-40% billigare. Detta är enligt tidningen glada nyheter för alla de människor som vill minska elräkningen med hjälp av solen.
Sammanställt av 7a, Sofia. O och Linda (Sofia, B är bortrest)
Idag hade vi handledning i didaktik och vi fick svar på de frågor som vi hade. Angående formuleringen i vår Concept cartoon fick vi förslaget att vi skulle säga att omsolen inte fanns skulle vi inte kunna leva och då poängtera vilken tur det är att vi har solen. Det vi vill förmedla på lärandetillfällena är hur fotosyntesen fungerar, inte om solen skulle försvinna eller när.
Vi hade också en fråga kring huruvida vi skulle beröra teknikperspektivet under lärandetillfällena. Vi fick svaret att detta är valfritt. Däremot ska vi fördjupa oss inom teknikperspektivet för att öka våra ämneskunskaper kring vårt innehåll.
Vi diskuterade även vad som är viktigt att tänka på inför lärandetillfällena. Vad är det vi vill att barnen skall förstå? Vad är målet med vår undervisning? Något annat vi pratade om var vikten av att ta tillvara på barnens frågor och utgå ifrån dessa.
Vi fick också förslag om att fördjupa oss i olika teknikperspektiv när det gäller fotosyntesen. Utöver det vi tidigare funderat på att skriva om gällande teknikperspektivet fick vi ytterligare förslag på hur vi kan tänka. Ett sådant perspektiv skulle kunna vara odlingstekniker, hur bönder gör för att kunna odla.
Nu är det dags för handledning i didaktik. Vi har fördjupat oss inom vårt ämnesområde och börjat planera vad vi ska göra vid våra lärandetillfällen i skola/förskola. Vid lärandetillfället kommer vi att gå igenom hur fotosyntesen fungerar och då fokusera på hur viktig solen är för allt liv på jorden.
Vi har tänkt använda oss av flanosaga i förskolan och Power Point i skolan, detta med en tillhörande berättelse om fotosyntesen. Vi har en del funderingar kring hur vi skall lägga upp aktiviteterna/lektionerna:
• Hur ska vi formulera det rätta svaret utan att det låter alltför ”tragiskt” för barnen i förskolan?Hur ska de förstå att det är väldigt lång tid kvar innan solen "försvinner"? Detta har alltså att göra med frågan i vår Concept Cartoon.
• Ska vi beröra teknikperspektivet vid lärandetillfället? Om ja, hur skulle man kunna göra detta?
Stoltare kan ingen vara! En av cyklarna som startar igång både lampa och fläkt.
Grattis Sofia O!!
Sofiorna verkar helt orädda. De verkar inte fundera över hur hajen
kom in dit heller.......
Green Screen erbjuder många alternativa möjligheter att vara kreativ.
Är det måhända Captain Jack Sparrow som vi har lyckats fånga på bild?
Green Screen inbjuder till mycket inlevelse. Tänk då vad skoj barnen måste ha.
Här krävs en hel del diskussion, reflektion och samarbete för att lösa pusselkombinationen.
Det är ju alltid en stolthet att lyckas.
Grattis säger vi till grupp 7a som visade stort engagemang!!
Eleverna får bygga sin egna lite annorlunda drivna bil av
återvinningsbart material, vilket var väldigt uppskattat.
Denna apparatur fångar upp kroppsvärmen. Barnen absolut älskar sinnestunneln, meddelar Balthazars personal.
"It takes two to Tango".
Hmmm, vem befinner sig inne i sinnestunneln?
Vi passar på att arbeta efter våra olika teman.
Regnbågens hus under solens strålar.
Hur ändrar färgerna färg? Karin ser ut att trivas som fisken i vattnet.
Underbart skoj!! Barnasinnet är det i alla fall inget fel på.
Det gäller verkligen att hålla i sig.
Rulla som en boll och låt den rulla....
Som ni förstår var detta rum en stor upptäckt för oss alla. Jösses, vad roligt!
Vart tog benen vägen? Konstigt.... Och är det en ny slags fiskart?
Bland hajar och andra konstiga havsorganismer. Hajen äter nästan upp oss. Hjälp!! Nu är den borta va?
Sofia B. åker till rymden med Fuglesang.
Solen väckte stort intresse.
Vad kan Fuglesang tänkas anse om den då?
Vi som besökte Balthazar är basgrupp 7. Tyvärr saknades en
gruppmedlem på grund av sjukdom.
Vi hoppas att hon får lika kul som vi hade.
Idag besökte vi Balthazar som har drivits sedan år 2001 och som har sin tidigare föregångare i Teknikverkstan. Verksamheten Balthazar samarbetar med kommun, näringsliv och även regionen, vilket gör att skolbesök för förskolor och skolor i Skövde kommun är kostnadsfritt. Balthazar är en stor tillgång och resurs för dessa verksamheter, en riktig guldgruva skulle vi vilja påstå. Det går att låna temalådor på beställning som kan behållas under en månadsperiod, några exempel på dessa är elektricitet, ljud och ljus, rymden eller papperstillverkning. Detta gör att förskolan och skolan får förfogande till material som de annars kanske har svårt att få tillgång till. Det finns också ett mobilt team som vid tillfället åker runt med bland annat matteskatten.
Kursplanen i teknik skriver följande ”Utifrån ett praktiskt och undersökande arbete åskådliggörs både den tekniska utvecklingsprocessen – problemidentifiering, idé, planering, konstruktion, utprövning och modifiering – och hur den teknik som omger oss är länkad till olika och ofta inbördes beroende system” (Skolverket, 2008, s. 117). Denna formulering ser vi är en grund för Balthazar där praktiskt arbete och nyfikenhet upplevs som en bas i verksamheten.
Den ena elevgruppen som besökte Balthazar som vi fick möjlighet att observera har haft ett eltema där eleverna fick konstruera bilar genom samarbete i par. För dessa elever fanns det olikartade förutsättningar huruvida de hade arbetat med el sen tidigare i skolan. Eleverna får frågan hur bilen ska byggas för att få en stabil konstruktion. Vad är det i denna situation som eleverna ska lära sig? En annan tanke är att uppgiften skulle kunna uppfattas som mer intressant och utmanande om fler utgångspunkter/förslag från tekniken presenterats för dem. Således är det som vi alla vet ofta en fråga om tid och resurs. Men det man kanske skall ha i åtanke är att det för eleverna enbart är en del av en helhet i undervisningssammanhanget. Det praktiska arbetet verkade dock ge upphov till både entusiasm och engagemang. Materialet som används är återvinningsbart och som också är till stor fördel för naturen. Därmed introduceras även en medvetenhet om miljön för eleverna. Vi tyckte även att det var bra att eleverna blev tilldelade materialet (en lång stav av trä) som de sedan själva fick dela upp i lämpliga storlekar. En annan barngrupp fick ta del av temat sinnen, där bland annat snurror tillverkades. Barnen fick först välja vilka färger de ville måla med och fick därefter se hur färgerna uppfattades som blandade. De fick också använda sitt luktsinne när de skulle avgöra vilken lukt en påse innehöll. Sinnet känsel användes genom att de skulle känna i olika påsar och gissa vad som fanns i dessa. På eftermiddagen följde vi med en av Balthazars styrkor ut till en av kommunens skolor för att ta del av hur de arbetar med matteskatten. Det bjöds på mycket problemlösning utifrån matematiken och vi ser det definitivt som ett bonusmaterial på vårt besök.
Något som uppskattades mycket av oss studenter var rummet Green screen där man blev en del av havet och där färgen grön gjorde kroppen osynlig. Detta går att åskåda via en datorskärm placerad i rummet. Om vi blev glada av detta rum så tror vi att även barnen skulle uppskatta det och ha en riktigt rolig stund där. Enligt oss ger rummet en stor möjlighet till att träna kroppsuppfattningen. Funderingar som eleverna kan få är hur fiskarna kan komma till skärmen. Sinneslabyrinten var en annan aktivitet som sågs som en höjdpunkt av gruppen. Labyrinten är en av de aktiviteter som har följt med Balthazar länge nu och är högst favoritiserad av åtskilliga besökare, sade personalen på Balthazar. Den har en inbyggd värmekamera som gör det möjligt för åskådarna utanför att se personen i labyrinten. I mörkret ges möjlighet att använda känseln genom att också få känna på olikartat material under tunnelvandringen. Ett annat spännande moment var tangram som är uppbyggt av olika former som tillsammans bildar en figur utifrån en given grund. Det behövs en otrolig teknik för att få ihop de olika delarna (klossarna). En utställning som äger rum på Balthazar behandlar hjärtat. Denna utställning gör det mycket konkret för eleverna att uppfatta hjärtats uppgift och funktion. Något som även de båda läroplanerna Lpo 94 och Lpfö 98 förespråkar är att eleverna skall värna om sin hälsa. Det fanns även två olika cyklar som med hjälp av människans kraft startar antingen en lampa och fläkt eller en dusch som också visar vilken väg vattnet tar. Detta gör det tydligt för eleverna att det behövs energi för att skapa liv. Det fanns några medlemmar i basgruppen som tyckte att det var roligare än andra.
Vi drar slutsatsen att konkretisering av lärande är en grund i all undervisning och kanske framförallt inom naturvetenskap och teknik. Det blev uppenbart att det praktiska arbetet är viktigt för eleverna. Den stolthet som eleverna visade då deras arbete resulterade i något konkret tyder på det. Besöket på Balthazar gav många minnesvärda och otroligt roliga stunder och den har varit mycket givande. De elever vi som blivande lärare själva ska ta ansvar för har mycket att se fram emot. Det har varit en upplevelserik dag fylld av tester och lärdom och det tror vi beror på att vi har fått bruka alla våra sinnen. Dessutom säger vi Tack till all kunnig personal inom verksamheten. Tyvärr kunde inte Sofia W. i basgruppen närvara på grund av sjukdom.
Referenser
Skolverket. (2008). Grundskolan, Kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2006). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2006). Läroplan och kursplaner för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Fritzes.
Under dagens handledning var det fokus på fotosyntesen. Detta var väldigt bra för vår grupp eftersom vi vill ha fotosyntesen som utgångspunkt under våra lärandetillfällen i förskola och skola. Vi hade en del funderingar kring ämnet innan handledningen och dessa fick vi svar på.
Handledaren berättade även att fotosyntesen inkluderar olika organismer som växter, alger och algblomning. De växter som ingår i fotosyntesen är blomväxter, träd, mossor, ormbunkar, barrträd med flera. Handledaren nämnde att alger kan benämnas med ett annat namn, nämligen protister. Algblomningen består av blågröna bakterier och även dem ingår i fotosyntesen. Fotosyntesen sker därmed på land och i det övre havsskiktet.
Vi fick också ta del av hur processen kan betecknas som i tidslinje. Det ser ut på följande sätt:
Vi anser att handledningen idag har varit bra på grund av att vi har fått en djupare förståelse för vad fotosyntesen innebär och hur vi ska gå vidare med att hitta fakta. Dagens handledning har bidragit till att vi fått idéer kring hur vi kan lägga upp lärandetillfällena för eleverna i förskolan och skolan. Vi har också blivit mer säkra på vad fotosyntesen innebär på ett lite mer djupare plan. Vi är mycket nöjda efter dagens handledning.
Vi har fortfarande svårt att veta vart vi ska avgränsa oss angående våra ämneskunskaper kring solen. Området är väldigt stort och det känns svårt att hinna med att fördjupa sig inom alla delar på så kort tid. Men vi känner ändå att vi har kommit en bra bit på vägen när det gäller ämneskunskaperna.
Vi har gjort en tankekarta kring de områden som vi är intresserade av. Eftersom vi tänkt fokusera på fotosyntesen vid lärandetillfällena i förskolan och skolan vill vi vid detta handledningstillfälle veta mer om fotosyntesen. Saker vi ska ta reda på gällande fotosyntesen är; hur fotosyntesen fungerar, vad står begreppet fotosyntes för? hur ser processen från solen till växterna ut?
Den 2 december 1995 sköts rymdsonden Solar heliospheric observatory (SOHO) upp i rymden. SOHO har tolv instrument och är därmed den mest avancerade solrymdssonden sedan Skylab i mitten av sjuttiotalet. Ombord SOHO finns tre instrument för studier av solens inre, sex instrument för studier av solens korona (solens lysande ”atmosfär”). Det finns också tre instrument för studier av solvinden. Med hjälp av dessa instrument kan forskare studera orsaken till ett solfenomen under ytan. De kan utforska hur solfenomenet utbreder sig genom koronan för att sedan nå fram till jorden. Detta kan ge forskarna en bild över hur det påverkar förhållanden i jordens atmosfär men också på teknologiska system. Med hjälp av SOHO kan alltså forskarna studera hela kedjan av händelser som har sin utgångspunkt i solen.
Referens: Lundstedt, H. (2004). Solen – klimatet – människan. Svenska sällskapet för antropologi och geografi: Stockholm.
Solar dynamic observatoty (SDO)
Den 10 februari i år skickades ännu en rymdsond upp till rymden, solar dynamic observatory. Den skall hjälpa forskarna att observera och analysera solens beteende ytterligare. SDO kommer att bidra till att forskarna får en större inblick i solens påverkan på jorden genom att studera dess atmosfär. NASA beskriver att SDO kommer att hjälpa dem att förstå varför och hur solens magnetiska fält förändras. Den fotograferar även bilder av solen som sedan sänds tillbaka till jorden. SDO kommer även att utforska de aktiviteter på solen som kan störa GPS- kommunikation, orsaka fel på elnät och sätta satelliter ur funktion.
För att läsa vidare om SDO kan ni gå in på NASAS hemsida.
Solen ser större ut än vad de övriga stjärnorna gör, men det är bara för att solen är den stjärna som ligger vår planet närmast. För att få en känsla av hur stor solen är kan man göra en liknelse vid att solens diameter är lika bred som 109 jordklot bredvid varandra. Omdet fortfarande är svårt att tänka sig hur stor solen är kan jag göra ytterligare en liknelse och det är att solens volym rymmer en miljon jordklot. Detta kan verka oerhört stort, men det är så att vår sol inte är den största stjärnan som finns, utan det finns stjärnor som är otroligt mycket större, men det finns också stjärnor som är mindre än vår stjärna solen. Som sagt är solen vår närmaste stjärna, vilket innebär att det är just solen som ger jorden elektromagnetisk strålning som vi uppfattar som ljus, energi och värme (Rådbo, 1998). En fråga som uppstått när jag läst om detta är om solen varit ännu större, hur hade då den elektromagnetiska strålningen påverkat oss? En hypotes jag kan ställa till detta är att det antagligen skulle innebära att vår jord skulle bli så pass upphettad, vilket troligen gör att jorden brinner upp.
Det finns olika typer av elektromagnetisk strålning och för att du som läsare ska få en tydligare bild av den elektromagnetiska strålningen från solen har jag ritat upp en bild i Paint för att ge en tydligare bild där solens elektromagnetiska strålning jämförs med andra. Elektromagnetisk strålning är en vågrörelse som består av elektriska och magnetiska fält som utbreder sig i en viss riktning. Exempel på olika elektromagnetiska strålningar är radiovågor, mikrovågor, infrarött, synligt ljus, ultraviolett, röntgenstrålning och gammastrålning (Alphonce, 2001).
I figuren ovan som kan du på ett konkret sätt se hur de elektromagnetiska vågorna ändrar våglängd beroende på vilken strålning det är. Ju längre våglängder desto lägre energi avges. UV, så kallad ultraviolett strålning, synligt ljus och IR, så kallat infraröd strålning, uppstår framförallt med hjälp av solen. Av all den elektromagnetiska strålningen som finns är det endast det lilla strecket av synligt ljus som ögat kan uppfatta som något synligt. Det synliga ljuset är det vi uppfattar som färgspektrumet. Det andra kan vi inte uppfatta med hjälp av synen (NASA 2010).
Alphonce, Rune (red.) (2001). Fysik för gymnasieskolan. B. 2. uppl. Stockholm: Natur och Kultur
