Seminarium - "Mål, bedömning och utvärdering" - 1/3 - 2010

Sammanställt av grupp 7

Anna-Stina Ahlrik (2010-03-01) sa att det är viktigt att barnen/eleverna har mål för att kunna komma vidare i sitt lärande. Har eleverna inga mål att sträva mot som arbetet ska leda till kommer barnen/eleverna eventuellt tappa intresset. Det är också betydelsefullt att bryta ner målen så pass att eleverna förstår vad det är de ska uppnå och att man som lärare i möjligaste mån försöker utgå från barnens intressen. Det är också centralt att nedbrytning av målen sker för att de ska kunna bli utvärderingsbara. Gruppen är enig om att det ute i verksamheten blir väsentligt, för en god konsensus, att arbetslaget kan vara överens om vilka mål man ska sträva mot och vad målen står för. Etikens inblandning går att diskutera inom flera innehållsområden både inom förskola och skola, till exempel då vilka mål vi som lärare har för barnen ute i tamburen. Vi har även tagit del av tankefiguren från myndigheten för skolutveckling (2008) och olika bedömnings och planeringssätt utifrån stencilerna som Ahlrik (2010-03-01) berörde.

Vi passar på att fånga dagen citat ”Det blir inte bättre för att grisen vägs flera gånger utan vad den matas med" (Johan Lidberg, 2010-03-01). Citatet får stå som en mycket bra symbol för elevernas lärande. Det spelar ingen roll hur mycket vi som lärare försöker testa barnet genom exempelvis prov om vi inte har gett barnet kunskaper för att klara det. För att kunna uppnå målen är det viktigt att visa hur eleverna ska kunna uppfylla dem på ett konkret sätt. Det är betydelsefullt att ge eleverna en kombination av teori och praktik för att eleverna ska kunna få ett samband av hur olika fenomen fungerar. Erfarenheter säger oss att det praktiska, det vill säga det som sker via de taktila sinnena, är den kunskap som förblir. Enligt Andersson (2008) handlar progression om att utgå ifrån det eleverna tidigare lärt sig och bygga vidare utifrån det. Det anser vi kan ses som en sammanfattning av förmiddagens föreläsningar. Även Sjöberg (2010) påpekar vikten i att ta vara på det eleverna är intresserade av. Det handlar inte om att göra önskelistor som eleverna får fylla i men vi ska ha elevernas intresse i tankarna när vi ska sätta upp mål i undervisningen.

Det handlar om att ge helheten och inte endast de olika delarna. Frågan är bara från vilket håll vi ska utgå från för att eleverna ska nå målen. Det faktum att eleverna börjar utifrån kunskapens användning i samhället är kanske en indikation på att som lärare starta upp skolans olikartade ämnesområden utifrån deras intresse. Det är också viktigt att ta hänsyn till vilken kunskapsnivå eleverna ligger på. Eleverna måste få utmaningar som utgår från den enskilde individen men inom det finns även en problematik då vi inte enbart har en elev. Det är av innebörd att inte lägga kunskapsnivån för lågt eller för högt, konsekvenserna blir produkt tror vi. Att hitta en jämvikt är det ultimata men för oss som lärare blir det en riktig utmaning.

Har läraren en bra relation till barnet och dess vårdnadshavare möjliggör det att tillsammans gå igenom de olika målen och gemensamt tolka dem, så även vårdnadshavaren kan hjälpa sitt barn. Eleven har ofta själv koll på vad han/hon kan och inte kan, därför är det bra att läraren får ge sin synpunkt på vad eleven måste arbeta mer med och att eleven får tillfälle att ge sin syn på saken. Vi vill hävda att det är viktigt att utgå från ett formativt bedömningssätt istället för ett summativt bedömningssätt. Har vi ett formativt bedömningssätt kan vi se processen och vi får en helhetsbedömning, har vi ett summativt bedömningssätt ser man bara till exempelvis prov och det blir endast produkt. Lidberg (2010-03-01) hänvisar till Katarina Kjellström som menar ”Att göra det viktigaste bedömbart, inte det enklaste mätbart till det viktigaste” och det anser vi får summera hur en bedömning av eleverna bör gå till och därmed avslutas dagens seminarie.

Referenser

Ahlrik, Anna-Stina. Högskolan i Skövde. För, kriteriefrågor, (2010-03-01).

Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap, helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Lidberg, Johan. Högskolan i Skövde. För, betyg och bedömning, (2010-03-01).

Myndigheten för skolutveckling. (2008). Naturorienterade ämnen – en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm: Liber Distribution.

Sjöberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.