Återbesök i skolan och förskolan

Skolan

Under mitt återbesök på skolan gick vi först igenom den Concept Cartoon som vi i grupp 7a sammanställt. Då fick de berätta för mig vilket de trodde var det mest korrekta svaret och vi gick igenom varför de andra svaren var mindre korrekta. Till slut, efter lite diskussion, kom de fram till ett svar och det var att allt liv på jorden skulle dö om det inte fanns någon sol. Dessutom bad jag att eleverna skulle rita det som det kom ihåg under mitt lärandetillfälle om fotosyntesen för att se hur mycket de kom ihåg. Till min förvåning kom de ihåg mer än vad jag hade förväntat mig. Den pojken som vid lärandetillfället, som jag tolkade det som, visade störst intresse var den som kom ihåg näst intill allting och kunde sedan förklara fotosyntesen för mig när han ritat klart. De övriga eleverna var också mycket duktiga och kunde förklara hur processen gick till.

Förskolan

I förskolan samlade jag några av barnen för att samtala kring de bilderna jag visade under lärandetillfället, i form av en flanosaga. Då fick de berätta för mig vad de olika figurerna heter, såsom herr koldioxid, tant klorofyll och så vidare. Dock hade de svårt för dessa namn, men de kom ihåg syre, vatten, träd och socker och sol. När vi gått igenom vad de olika figurerna heter gjorde jag sagan igen, men denna gången på en matta eftersom jag inte hade plastat in korten denna gång och kunde därför inte sätta upp dem på tavlan. Efter att ha gjort sagan en gång till frågade jag barnen ytterligare en gång till vad de olika figurerna heter och då kunde de nästan säga koldioxid och klorofyll, men de tyckte att de orden var svåra att uttala. Jag är mycket imponerad över barnen i förskolan att det kom ihåg så mycket som det gjorde, exempelvis att det är syre vi andas. Jag har en tro på att det är lika bra att använda de svåra och krångliga begreppen, trots att de kanske verkar svåra i början. Men jag anser att barnen kan lära sig dem bara man som pedagog förklarar dem ordentligt och går igenom dem många gånger.

Lärandetillfällen om fotosyntesen i skolan och förskolan

Skolan

Mitt lärandetillfälle i skolan gick ut på att ge eleverna i årskurs ett en förståelse för vad fotosyntesen innebär och varför den är så pass viktig som den är för att något liv överhuvudtaget ska kunna finnas till. För att få ett intresseväckande lärandetillfälle om fotosyntesen har jag tillsammans med Linda och Sofia i basgrupp 7a gjort en PowerPoint som visar på hela processen från vad solen gör tills att det blir syre och går runt igen.

Jag introducerade genom att fråga eleverna om de kom ihåg vad de svarat när jag frågade dem vad som skulle hända om solen försvann. Eleverna delgav sina tankar till de som inte varit med under tillfället då den frågan ställdes. När jag frågat detta och eleverna hade svarat gick jag vidare till att visa PowerPointen. De blev genast intresserade och lyssnade ihärdigt. Jag började med att gå igenom vad de olika symbolerna stod för och vad de olika delarna i fotosyntesen var för något som exempelvis koldioxid och klorofyll. Efter att ha gått igenom det berättade jag hur fotosyntesen går till och en slutkommentar efter att jag berättat kom spontant från en av eleverna enligt följande: ”Vad häftigt!”. Jag anser att detta var den bästa kritik jag kunde få av eleverna. Jag tror att det visade på att de tyckte att det var intressant och att de inte hade denna kunskap sedan innan. När jag hade förklarat hur det hela gick till fick de berätta fotosyntesen för mig. I samma ögonblick som de skulle börja berätta den, kom det in en förälder till ett av barnen, och då sade denne förälder att det var bra att de skulle få förklara den för oss, för hon hade ju inte lyssnat när jag gick igenom den. Så eleverna berättade för oss och det klarade de med bravur. De bevisade för sig själva att de hade lyssnat och tagit till sig den informationen som jag givit dem, vilket jag anser var mycket roligt då detta var mitt mål.

Under detta lärandetillfälle deltog det sex elever och Linda och Sofia i basgrupp 7a var med och observerade mig. De sade till mig att det gått bra och att jag hade en behaglig röst som gjorde det intressant att lyssna. Dessutom sade de att jag förklarade på ett bra och enkelt sätt som de antog att barnen förstod, vilket eleverna visade då de fick förklara fotosyntesen för oss. Dock märkte Linda och Sofia, vilket jag också kom på senare och försökte rätta till, att jag sade fel på ett ställe, men det är sådant som händer och förhoppningsvis skapade inte det någon förvirring hos barnen, men jag likaså Linda och Sofia ansåg att barnen fick ett bra lärandetillfälle om fotosyntesen.

Förskolan

Under mitt lärandetillfälle i förskolan använde jag även där ett konkret material för att det skulle bli lätt för barnen att förstå det jag ville förmedla. Det var åtta barn närvarande vid genomförandet. Då använde jag mig av tekniken flanotavla och till den hade jag, Linda och Sofia gjort bilder till som ni kan se i ett tidigare inlägg. Under tiden som jag satte upp bilderna läste jag en saga som vi tillsammans också har skrivit. Jag läste igenom sagan och satte upp bilderna och när jag var klar sade en del barn i kör: ”Gör den en gång till!”. Även detta tar jag som god kritik när de vill höra den en gång till, men innan jag gjorde det frågade jag barnen vad de olika figurerna jag satt upp var för något, för att se om de hade lyssnat och hängt med under sagans gång. Faktiskt kunde de nästan alla figurerna, men klorofyll var lite svårt. Efter att de fått benämna de olika figurerna i flanosagan gjorde jag den en gång till för att ta tillvara på barnens intressen och repetition är aldrig fel, för ju fler gånger man gör något, desto lättare är det att behålla den kunskapen. När jag gjort den ytterligare en gång ville barnen benämna figurerna igen och givetvis fick de det. Efter att de benämnt de olika började de fråga vad de olika figurerna var för något och då försökte jag i möjligaste mån förklara vad dessa var. Bland annat frågade de vad exakt koldioxid var och då förklarade jag det som att det är det vi andas ut.

Lärandetillfället i förskolan blev något mer djupgående än vad som var tänkt från början och detta ser jag givetvis inte som negativt, utan som positivt eftersom barnen visade intresse och ville veta mer. Tanken från början var att jag bara skulle läsa sagan och fråga vad figurerna hette, men vi kom som sagt in på innebörden av de olika figurerna, vilket barnen tyckte var mycket roligt. De satt tysta och lyssnade och ställde nya frågor.

Vid lärandetillfället i förskolan var inte någon ur klassen med och observerade, då det blev förhinder. Därför observerade en pedagog från förskolan mig, vilket jag i efterhand kan tycka är bra. Det gör att jag kan få tips och idéer från någon som har erfarenhet och kan därmed delge det till mig. Pedagogen tyckte att det gick bra för mig och hon sade att jag hade lagt det på en lagom nivå för barnen. Dessutom sade hon något fint till mig som jag kommer ta med mig: ”Alla barnen kanske inte förstod riktigt allt idag, men nog har du sått ett frö hos dem som gör att de kommer ha lättare att lära sig om detta i senare skolår.”

Sammanfattning

Sammanfattningsvis vill jag säga att det har varit roligt att genomföra de båda lärandetillfällena i både förskolan och skolan. Det har varit bra att ha någon som observerat en och kunnat ge feed-back på det jag gjort. Det är bra i alla tillfällen anser jag och tar det bara som positiv kritik om någon säger till mig att jag kanske borde göra på något annat sätt eller dylikt. Får jag den kritiken har jag lättare att se hur jag agerar som pedagog och kan därmed utveckla den rollen. Eftersom jag själv har haft lite svårt att greppa fotosyntesen helt fullt ut, trodde jag att barnen skulle få det riktigt svårt att få ett grepp om det på grund av att fotosyntesen är mycket abstrakt. Men till min förvåning fick dem en förståelse, både barnen i skolan och i förskolan, om hur fotosyntesen hänger ihop. Jag gjorde misstaget att underskatta barnen och de bevisade motsatsen, vilket blivit till min glädje. Bara man gör det så konkret som det bara går tror jag att de flesta barnen kan få en förståelse för lite mer komplicerade områden, i detta fall fotosyntesen. Detta kommer jag ta med mig som en lärdom ur detta.

Återbesök skola och förskola

Skola
När Jag (Sofia O) hade mitt återbesök i skolan fick eleverna rita sin egen fotosyntes och berätta hur de tänkte. De kom ihåg att solens strålar träffade trädet och att det var något från luften som också kom in i trädet, de sa att det var kolsyra istället för koldioxid. De placerade även ut trädet, vattnet och en person som andades in syre. De ritade pilar från solen till trädet och från trädet ut i liften där syret kom ut. De visste också att det hände något i trädet men ingen kom på vad det var. Jag tycker att eleverna lyckades bra och kom ihåg mycket, de visste hur processen gick men kom inte ihåg alla begrepp.

När Jag (Linda) hade mitt återbesök i skolan fick eleverna också rita sin egen uppfattning kring fotosyntesen och även beskriva sina tankar. Eleverna kunde benämna de olika delarna i fotosyntesens process och även rita dem. Dock hade de svårt för koldioxid och syre då de blandade ihop dessa . De kom inte ihåg vilken ämne som bildades i trädet men efter ett samtal kom vi tillsammans fram till att druvsocker. Eleverna kunde även beskriva processen och rangordna med hjälp av siffror i vilken ordning de inträffar. Jag är imponerad över hur pass mycket eleverna kom ihåg efter en vecka och kunde förklara det med egna ord.

Förskola
När vi hade vårt återbesök i förskolan hade vi våra grupper tillsammans (Sofia O och Linda). Vi gick igenom bilderna som hör till flanosagan för att se om de kom ihåg vad de hette och vilket moment i fotosyntesen bilden representerade. Barnen kunde benämna vatten, träd och sol. De andra begreppen koldioxid, klorofyll och syre hade barnen dock svårt för. När vi gick igenom sagan en gång till kom de även ihåg koldioxid. Barnen var otroligt duktiga och vi är imponerade över deras möjlighet att ta till sig svåra ord som dessa.

Lärandetillfälle på skola och förskola

Skola
Under lärandetillfället i skolan fick 6 eleverna ta del av en PowerPoint där jag gick igenom fotosyntesens process. Det allra första gick jag igenom de olika symbolerna och bokstäverna på PP:n. Detta tror jag ger eleverna en bättre förståelse för den genomgång som kommer därpå. Därefter gick vi igenom fotosyntesen och hur den fungerar. De elever som deltog under lärandetillfället var mycket engagerade och jag är fortfarande förvånad över på vilken nivå de förstod innehållet. De flesta av eleverna kunde i slutet av lärandetillfället återberätta hur fotosyntesen fungerar med sina egna ord.

Jag och Sofia hade våra lärandetillfällen under samma dag och observerade varandra. Jag tycker att Sofia var lugn och behaglig under sitt lärandetillfälle med barnen. Hon förklarade på ett lättförståeligt sätt vilket ledde till att man ville höra mer. Hon lät också barnen vara delaktiga då de flera gånger repeterade processen tillsammans. Sofia tyckte att jag gjorde bra ifrån mig också. Hon berättade att jag förklarade fotosyntesen på ett bra sätt, lät eleverna vara delaktiga och jag repeterade processen flera gånger tillsammans med barnen.


Förskola
Lärandetillfället i förskolan genomförde jag och Sofia Ottosson samma dag. Barnen fick lyssna på en flanosaga om fotosyntesen. Det var 4 barn som deltog under mitt lärandetillfälle. Barnen fick efter sagans slut vara aktiva genom att plocka ner de olika figurerna från flanotavlan. Barnen var väldigt duktiga på att lyssna och de fick även en förståelse för vilken figur som representerade vad. Vårt mål med lärandetillfället var att barnen skulle känna igen de olika figurerna och detta är något som jag anser att barnen uppnådde.

Jag anser att vårt tillvägagångssätt är väldigt konkret och det stimulerar barnens intressen och förutsättningar till lärande. Flanosaga är något som de kommit i kontakt med förut vilket jag tror leder till att barnen känner sig tryggare i situationen.

Under flanosagan blev jag observerad av Sofia.O och Sofia.B. Vi hade ett samtal om hur lärandetillfället gick, vad som var bra, vad man kan tänka på till nästa gång. En ska som vi enades om var att både jag och Sofia läste sagan med härlig inlevelse. Vi pratade även om att man inte skall vara rädd för tystnaden. Det är okej att ta en andningspaus mellan varje fras i sagan för att sedan fortsatta berätta. Detta tror vi bidrar till att barnen hinner med att förstå och bearbeta händelserna i sagan.

Sammanfattning Solen

Fakta om solen
Materia, energi

Solen är ett gasklot, dock egentligen plasma som består av väte, helium, kol och syre. http://www.robotbyn.se/solsystemet/sun.php (2010-02-09)

Plasma är en elektriskt laddad gas. Det är det fjärde aggregationstillståndet utöver fast, flytande och gas. Plasma uppstår när man hettar upp gas till en mycket hög temperatur, det blir då så varmt att elektronerna kokar, vilket leder till att elektronerna lossnar från atomerna. (Hewitt, 2002).

”I solen är det vanligen fyra atomkärnor av grundämnet väte som smälter ihop (fusionerar) till en atomkärna av grundämnet helium.” (Newth, 1995, s. 28)

I solens centrum är temperaturen cirka 15 miljoner grader Celsius. Denna höga temperatur gör så att atomkärnorna och elektronerna delar på sig och far omkring med enorm hastighet. När två atomkärnor kolliderar i solens inre blir sammanstötningens kraft så stark att de smälts samman. Detta resulterar i att en ny atomkärna bildas. Endast en liten del av materian, knappt 1 %, fattas. Det är denna saknade materia som förvandlats till energi. Denna form av energiprodukt kallar fysikerna för fusion, namnet är latinskt och betyder sammansmältning. (Newth, 1995)

Fakta om solen enligt Newth (1995)
• Massa 1 989 000 000 000 000 000 000 000 000 000 kg.
På grund av fusionen minskar massan med 4 000 000 000 kg/sek.
Solens massa är 330 000 gånger jordens massa.
• Diameter: 1 392 000 km (109 gånger jordens diameter).
• Temperatur i kärnan: 15 000 000 grader Celsius.
• Temperatur i fotosfären (ytan): 5 500 grader Celsius.
• Energiutstrålning: 383 000 000 000 000 000 000 000 000 watt.

Solfläckar
Materia

På solens yta finns mörka fläckar som kallas för solfläckar. Detta beror på att solen är kallare i just de områdena. När det är mycket solfläckar så innebär det att solen är varmare än normalt vilket resulterar i att fler ytor är kallare och därmed yttrar sig mörka solfläckar. Solfläckarna har perioder på 11 år ungefär.
Solfläckar har varit känt i många hundra år. När det är solnedgång och solen syns förstorad på grund av ljusbrytningseffekter i atmosfären kan man titta mot solen då ögat inte bländas. I detta skede kan man stundtals utan hjälp av instrument och kikare se större solfläckar med blotta ögat.

Forskare har länge haft svårt att förklara fenomenet kring solfläckar, men man anser dock att de orsakas av inhomogeniteter (oregelbundenheter) som betyder oregelbundenheter i solens magnetfält. Något som dock ändå står oklart är huruvida dessa inomogeniter uppstår.

http://solarscience.msfc.nasa.gov/SunspotCycle.shtml (2010-03-18)

Elektromagnetisk strålning
Materia, energi

Solen som är vår närmaste stjärna ger vår jord elektromagnetisk strålning som vi uppfattar som ljus, energi och värme (Rådbo, 1998).
Det finns olika typer av elektromagnetisk strålning. Elektromagnetisk strålning är en vågrörelse som består av elektriska och magnetiska fält som breder ut sig i en viss riktning. Exempel på olika elektromagnetiska strålningar är radiovågor, mikrovågor, infrarött, synligt ljus, ultraviolett, röntgenstrålning och gammastrålning (Alphonce, 2001).
De elektromagnetiska vågorna ändrar våglängd beroende på vilken strålning det är. Ju längre våglängder desto lägre energi avges. UV, så kallad ultraviolett strålning, synligt ljus och IR, så kallat infraröd strålning, uppstår framförallt med hjälp av solen. Av all den elektromagnetiska strålningen som finns är det endast en mycket liten del som ögat kan uppfatta som något synligt. Det synliga ljuset är det vi uppfattar som färgspektrumet. Den övriga elektromagnetiska strålningen kan vi inte uppfatta med hjälp av synen (NASA, 2010).

Fotosyntesen på land
Liv, energi och materia

• ”Fotosyntesen är antagligen den viktigaste kemiska processen på jorden”

(Sjöberg, 2010, s. 407)

• Fotosyntes betyder ljussammansättning.
http://www.naturskolan.lund.se/blad/blad64-klimat/naturskolebladet___nr_64.htm

(2010-04-03)

• Alla växter har fotosyntes, exempel på växter är träd, blommor, gräs och alger. En växt är en organism som inte har förmågan att förflytta sig, däremot kan de tillgodogöra sig vissa oorganiska ämnen. Växter är vanligen försedda med ett rotsystem, stjälk eller stam, blad och blomma.

http://www-vaxten.slu.se/index2.html (2010-04-03)

Fotosyntesen fungerar bara med hjälp av solenergi. Energin i solljuset fångas upp av klorofyllfyllda celldelar som kallas kloroplaster. Solenergin gör så att klorofyllet kan omvandla koldioxid och vatten till glukos (kolhydrat/druvsocker) och syre. Glukosen ger i sin tur energi till hela trädet. Inuti bladen bildas stärkelse (stärkelse är en kolhydrat och finns i t.ex. potatis, pasta och ris) detta sker genom att en del av glukosen omvandlas till just stärkelse. Stärkelsen hålls kvar i bladet som en energireserv. För att trädet ska få näring så transporteras den största delen av glukosen som lösts upp i vatten genom bladnerverna, ut ur bladet och genom hela trädet. Den resterande glukosen tar sig till trädets rötter där den omvandlas till stärkelse. Det är denna stärkelse som under vintern är trädets näringsreserv, stärkelsen är också en näringsreserv inför vårens lövsprickning (knoppningen). Syret avges i luften genom klyvöppningar på bladets undersida.

http://www.sli.se/prodimages/00/media/FIL/69818.pdf (2010-03-25)

Fotosyntesen sker alltså i de gröna kloroplasterna på växten. För att koldioxiden ska kunna komma in i bladet finns små klyvöppningar på bladets undersida. Koldioxid kommer in i bladet och ut ur bladet kommer syrgas. Trädet har ett ledningssystem som gör att hela trädet får tillgång till socker. Det socker som bildas i bladen transporteras genom barken till trädets rötter, detta gör att även trädets rötter kan växa. För att trädets krona ska få vatten suger rötterna upp vatten som transporteras genom stammen och upp till kronan och sedan ut i bladen.

Fotosyntesreaktionen
Koldioxid + vatten + energi – > syrgas + druvsocker
6CO2 + 6H2O + energi (solljus) – > 6O2 + C6H12O6

Cellandningsreaktionen
Syre + druvsocker – -> koldioxid + vatten + energi.
6O2 + C6H12O6 – -> 6CO2 + 6H2O + energi

Fotosyntesens motsats är cellandningen. Växterna utsöndrar syrgas och druvsocker som människor och djur behöver.

http://www.human-academy.com/vetenskaper/naturvetenskap/Fotosyntesen.asp

(2010-03-22)

Fotosyntes i havet
Liv, Energi, Materia

Det är tillgången på ljus som påverkar fotosyntesen i havet. Detta är alltså primärproduktionen, den viktigaste faktorn. Solljuset avtar med djupet, vilket gör att fotosyntesen (produktionen) avtar med djupet. När solljus träffar havsytan återkastas en del direkt, detta upplever vi då som solglitter. Men det mesta av solljuset tränger dock in genom havsytan och då bildas en interaktion tillsammans med vattenmolekylerna. Av det ljus som sprids tillbaka från rent och klart havsvatten är det mesta blått och spektrumets röda del absorberas.
Färgen på vatten kan även påverkas av andra moment. Ett exempel på detta är fytoplankton som är ett samlingsnamn för vissa bakterier och olika alger. Fytoplankton är ett viktigt första led i närningskedjorna i såväl sött som salt vatten. Anledningen till detta är att de är föda för djurplankton som i sin tur är föda åt andra djur. Fytoplankton innehåller även det gröna ämnet klorofyll som används vid organismers fotosyntes. Det finns en grundidé bakom satellitregistrering av fytoplankton. Forskare menar att ju högre koncentrationen av fytoplankton, desto grönare är vattnet.

Ungefär 50 % av växtvärldens fotsyntes anses fytoplankton svara för, vilket spelar en betydelsefull roll i kolatomens kretslopp. Utbytet av koldioxid är i balans vid gränsytan mellan vatten och atmosfär. När fytoplankton använder koldioxid för sin fotosyntes minskar koncentrationen av gasen i vattnet, vilket gör att mer kan absorberas. När fytoplankton dör sjunker de till botten och bäddas in i marina sediment. Detta betyder att kolatomerna i dess biomassa inte återvänder till omgivningen som koldioxid på grund av nedbrytning. Därför kan man alltså säga att haven är en sänka för koldioxid. Om det fanns mindre fytoplankton så skulle det finnas mer koldioxid i vår atmosfär.

http://na-serv.did.gu.se/helhetssyn/kap13A.html

http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/Miljoovervakning/undersokn_typ/hav/primprod.pdf

(2010-03-10)

Lagring av solenergi
Materia, energi och teknik

Det finns nu ett sätt att lagra solenergi som forskare vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) har upptäckt. De har kommit på att man kan göra en konstgjord fotosyntes som man kan ha i sitt eget hus. Forskarna hävdar att man kan försörja hela jordens befolkning med energi under ett helt år med den solenergi som når jordytan under en timme. Av denna anledning har man länge velat använda sig av lagring av solenergi. Metoden innebär att vätgas och syrgas skapas med den resterande energi som kommer från solcellspanelerna. Man använder sig av en katalysator i form av kobolt, fosfat och en elektrod i vatten, när elektricitet går genom elektroden produceras syrgas ur vattnet. Vätgas skapas samtidigt i en annan katalysator, exempelvis i form av platina. Gaserna lagras i separata tankar för att sedan kombineras i en bränslecell. Processen sker i rumstemperatur med vanligt vatten. Solcellerna används som vanligt när solen är uppe, men när den försvinner används den lagrade syrgasen och vätgasen. Gaserna kombineras i en bränslecell som skapar elektricitet till huset. Forskarna tror att denna teknik kommer nå ut till allmänheten inom tio år. För mer information om detta hänvisar vi till denna sida.

http://www.etn.se/index.php?option=com_content&view=article&id=47134 (2010-04-07)

Solceller
Materia, energi, teknik

Solceller omvandlar solljuset till el, detta i form av likström. Den elektriska el som bildas av solljus i solcellen sker utan några delar som rör sig, det behövs inget bränsle och det ger heller inga utsläpp. Solceller säljs i solcellsmoduler med 36 seriekopplade solceller, detta för att få en högre volt. Livslängden på en solcellsmodul är 25 år.
Solcellen tillverkas av kisel som är ett halvledarmaterial. Kiselskivorna är cirka 10x10 cm och har en tjocklek på några tiondels millimeter. En procent av cellens framsida är täckt av tunna metallkontakter, framsidan exponeras för solljuset. Baksidan av cellen är helt täckt av metall, när sedan solljuset träffar cellen uppstår en elektrisk spänning mellan cellens fram och baksida. Om man då har kopplat en ledning mellan fram och baksidans metallkontakter uppstår en ström av elektroner. När elektronerna gått igenom till exempel en lampa eller radio, alltså en elektrisk apparat och är på väg tillbaka till solcellen kan man dra nytta av den producerade strömmen.

http://www.energimyndigheten.se/sv/energifakta/Energikallor/Sol--/Fakta-om-solceller/ (2010-03-29)

Solceller som fungerar som taktegel
Teknik

I illustrerad vetenskap går det att läsa om hur solceller kan användas som taktegel på hus. Författaren skriver att användandet av solpaneler alltid hämmats på grund av att de varit opraktiska. Ett amerikanskt företag vid namn Dow har skapat en solcell som kan ersätta de gamla takteglen. Detta arbete kan dagens hantverkare utföra på en bråkdel av den tid det krävs för de nuvarande solcellpanelerna. Det tar ungefär 22-30 timmar att installera de nuvarande solpanelerna men dock bara 9 timmar att installera den nya modellen som Dow utformat. Företaget poängterar också att det kan bli uppemot 30-40% billigare. Detta är enligt tidningen glada nyheter för alla de människor som vill minska elräkningen med hjälp av solen.

http://illvet.se/teknik/energi-transport/solceller-fungerar-som-taktegel (2010.02.26)

Solenergianläggning för att skapa el, värme och kyla
Teknik

Härnösand använder en solenergianläggning för att skapa el, värme och dessutom kyla och detta genereras med hjälp av solceller. Härnösands sjukhus är det första i hela världen som åstadkommit detta.
På sjukhustaket finns det fyra solfångare och dessa ger el och varmvatten. Det finns också en parabol på taket som följer solen. Parabolen koncentrerar solljuset till små, kompakta solceller som skapar el. Samtidigt som det sker leds vatten som ska kylas genom anläggningen. Det avkylda vattnet förs i sin tur vidare till en klimatanläggning där värmeenergin från solen bevaras i salt och kan sedan pumpas ut som värme eller kyla.
Detta har tillverkats av två företag där det ena företaget, Absolicon, tillverkat hybridsolfångare som ger både el och värme, medan det andra företaget, Climatewell, arbetat fram en teknik som kan lagra solvärme i salt och omvandla den bevarade värmen till kyla. Dessa två företag bestämde sig för att göra ett försök att kombinera sina produkter och därmed utvecklade de en solenergianläggning för att skapa just el, värme och kyla på en och samma gång – de lyckades (nyteknik.se, 11/4-2010).

Solrymdssonder
Teknik

Lundstedt (2004) berättar att rymdsonden Solar heliospheric observatory (SOHO) sköts upp i rymden 2 december 1995. SOHO har tolv instrument och är därmed den mest avancerade solrymdssonden sedan Skylab i mitten av sjuttiotalet. Ombord SOHO finns tre instrument för studier av solens inre, sex instrument för studier av solens korona (solens lysande ”atmosfär”). Det finns också tre instrument för studier av solvinden. Med hjälp av dessa instrument kan forskare studera orsaken till ett solfenomen under ytan. De kan utforska hur solfenomenet utbreder sig genom koronan för att sedan nå fram till jorden. Detta kan ge forskarna en bild över hur det påverkar förhållanden i jordens atmosfär men också på teknologiska system. Med hjälp av SOHO kan alltså forskarna studera hela kedjan av händelser som har sin utgångspunkt i solen.

Den 10 februari i år skickades ännu en rymdsond upp till rymden, solar dynamic observatory. Den skall hjälpa forskarna att observera och analysera solens beteende ytterligare. SDO kommer att bidra till att forskarna får en större inblick i solens påverkan på jorden genom att studera dess atmosfär. NASA beskriver att SDO kommer att hjälpa dem att förstå varför och hur solens magnetiska fält förändras. Den fotograferar även bilder av solen som sedan sänds tillbaka till jorden. SDO kommer även att utforska de aktiviteter på solen som kan störa GPS- kommunikation, orsaka fel på elnät och sätta satelliter ur funktion.

http://sdo.gsfc.nasa.gov/ (2010.02.24)



Referenser

A.I.C. (1989). Fotosyntesen. Tillgänglig på internet: http://www.human-academy.com/vetenskaper/naturvetenskap/Fotosyntesen.asp [Hämtad 10.03.22].

Alphonce, Rune (red.) (2001). Fysik för gymnasieskolan. B. 2. uppl. Stockholm: Natur och Kultur.

Elektroniktidningen (2008). Lagra solenergi med konstgjord fotosyntes. Tillgänglig på internet: http://www.etn.se/index.php?option=com_content&view=article&id=47134 [hämtad 10.04.07].

Energimyndigheten (2008). Fakta om solceller. Tillgänglig på internet: http://www.energimyndigheten.se/sv/energifakta/Energikallor/Sol--/Fakta-om-solceller/ [hämtad 10.03.29].

Filmo (2006). Fotosyntesen – en livsviktig process 9 – 11 år. Tillgänglig på internet: http://www.sli.se/prodimages/00/media/FIL/69818.pdf [Hämtad 10.03.25].

Illustrerad vetenskap (2009). Solceller fungerar som taktegel. Tillgänglig på internet: http://illvet.se/teknik/energi-transport/solceller-fungerar-som-taktegel [Hämtad: 10.02.26].

Johansson, S. (1981). Lätt att hitta – Runt i naturen. Sveriges Utbildningsradios förlag AB.

Hewitt, P.G. (2002). Conceptual Physics (9th ed.). San Francisco : Addison-Wesley.

Lundstedt, H. (2004). Solen – klimatet – människan. Svenska sällskapet för antropologi och geografi: Stockholm.

Sjöberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

NASA (2010). Electromagnetic Spectrum – Introduction. Tillgänglig på internet: http://imagine.gsfc.nasa.gov/docs/science/know_l1/emspectrum.html [Hämtad 10.03.08].

NASA (2010). Solar dynamic observatory. Tillgänglig på internet: http://sdo.gsfc.nasa.gov/ [Hämtad: 10.02.24].

NASA (2010). The sunspot cycle. Tillgänglig på internet: http://solarscience.msfc.nasa.gov/SunspotCycle.shtml [Hämtad 10.03.18].

Na-Serv (2010) Fotosyntesen i hav och på land. Tillgänglig på internet:
http://na-serv.did.gu.se/helhetssyn/kap13A.html [Hämtad: 10.03.10].

Naturskolebladet Nr 64:2007. Fotosyntesen och klimatförändringen. Tillgänglig på internet: http://www.naturskolan.lund.se/blad/blad64-klimat/naturskolebladet___nr_64.htm [Hämtat 10.04.03].

Naturvårdsverket. (2006). Tillståndet i miljön. Tillgänglig på internet: http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/Miljoovervakning/undersokn_typ/hav/primprod.pdf [Hämtad: 10.03.10].

Newth, E. (1995). Solen – vår närmaste stjärna. Stockholm: BonnierCarlsen.

Rådbo, Marie (1998). Runt i rymden: till alla frågvisa. Stockholm: Opal

SLU. Växten och Marken – ett 3D Äventyr. Tillgänglig på internet: http://www-vaxten.slu.se/index2.html [Hämtad: 10.04.03].

Öberg, B. (2006). Solen. Tillgänglig på internet: http://www.robotbyn.se/solsystemet/sun.php [Hämtad 10.02.29].

Lärandetillfällen på förskola och skola

Skolan
Jag har gjort mitt lärandetillfälle om fotosyntesen i skolan genom att visa en Power Point, åtta elever deltog. Eleverna var engagerade och delaktiga när jag presenterade hur fotsyntesen fungerar. När de efter min genomgång med egna ord skulle förklara fotosyntesen med hjälp av PP bilden hade de fått en bara uppfattning om hur den fungerade. De flesta elever kunde förklara processen i stora drag. Jag är mycket imponerad av att eleverna fick förståelse och kunde förklara processen. Det ska bli spännande och se hur det går på återbesöket när vi ska visa vår Concept Cartoon, eleverna ska också få måla en egen fotosyntes vid besöket. Eleverna uppnådde de mål vi hade med lektionen.

Förskolan
Jag har haft min samling om fotosyntesen med hjälp av en flanosaga. Antalet barn som deltog var fem stycken. Barnen tyckte det var intressant och kunde efter sagan känna igen figurerna och ta ner dem från tavlan. Det gick bättre än väntat och jag blev imponerade av barnens kunskap att känna igen figurerna. Barnen uppnådde de mål vi hade med samlingen.

Det var riktigt kul att genomföra både samlingen i förskolan och lektionen i skolan. Vi blev positivt överraskade av barnens/elevernas kunskaper och intresse för fotosyntesen.

Lärande samtal
Jag och Linda hade våra lektioner i skolan på samma dag och observerade varandra eftersom att vi är på samma skola, men i olika klasser. Vi var båda nöjda med våra lektioner, eleverna förstod det mycket bättre än vad vi hade trott från början. Jag tyckte att Linda förklarade fotosyntesen på ett mycket bra sätt och hon lät eleverna vara delaktiga och processen repeterades flera gånger. Linda tyckte att jag också hade förklarat fotosyntesen bra och att det var bra att jag lät eleverna vara delaktiga och repeterade processen flera gånger. Innan vi förklarade själva processen förklarade vi de bokstäver och symboler vi hade satt ut på vår Power Point vilket vi tror ger eleverna en bättre förståelse innan vi förklarar själva processen.

Samlingen i förskolan hade jag och Linda på samma dag, vi blev också observerad av Sofia B. Vi diskuterade hur samlingen gick och kom fram till att vi läste sagan med inlevelse. Barnen uppfattade sagan på ett sätt så att de senare kände igen figurerna. Vi pratade också om att det var bra att vi tog paus i sagan medans vi satte upp figurerna, på så sätt tror vi att barnen fick mer tid att ta in informationen. Vi satte upp figurerna medans vi läste sagan. Alla figurer var alltså inte på flanotavlan från början utan de kom allt eftersom sagan lästes.

Jag har också observerat Sofia B i skolan när hon hade sin lektion om fotosyntesen. Hon förklarade fotosyntesen på ett konkret sätt. Innan hon började prata om själva processen gick hon igenom vad de olika figurerna betydde, det gav barnen en förförståelse vilket jag tyckte var bra.

Flanosaga

Så här såg figurerna ut till vår flanosaga.

Teknik i förskola och skola

Jag anser att tekniken finns i alla material som människan har skapat, alltså i stort sett det mesta i både förskola och skola. Det är också teknik att använda materialet. Några exempel på material som enligt mig används dagligen i förskola och skola och även där jag gör mina fältstudier som är teknik är pennor, papper, saxar, pussel, lego, klossar, bestick, stolar, bord, talrik, glas, kläder med mera. Ginner & Mattsson (1996) menar att ”Teknik är allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process.” (s.22)

På den förskola där jag gör mina fältstudier får varje barn som fyller fyra år en sax i present. Saxen gör sicksack mönster, när de öppnat presenten har de framför sig sin sax och ett papper. Medans barnet firas får han/hon klippa med saxen i pappret. Barnen har också tillgång till teknikmaterial genom leksaker, pennor, papper, saxar, lego, byggklossar av olika slag, lera etc. I entréhallen finns en display där det läggs in bilder på barnen som de kan titta på. Personalen har även en dator i ett rum, barnen får inte använda den. Med hjälp av exempelvis olika sorters byggklossar som lego, kaplastavar och nopper uppnår eleverna ett strävansmål ur Lpfö98. ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker.” (Skolverket 2006, s. 9)

På skolan där jag gör mina fältstudier finns en dator placerad i klassrummet, den används dock inte så mycket. Även här finns material framme såsom papper, saxar, pennor etc. I hallen finns en display med bilder som visas på eleverna och vad de gjort vid olika tillfällen.

När eleverna har gymnastik använder de teknik genom de redskap de använder, hur de använder dem är också en teknik. När eleverna börjar årskurs två börjar eleverna med sy och träslöjd vilket också handlar om olika tekniker. Ett mål från kursplanen (2000) som eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret är: ”kunna använda vanligt förekommande redskap och tekniska hjälpmedel och beskriva deras funktioner.” (Utbildningsdepartementet, 2008, s. 118) Jag anser att man redan i första och andra klass kan introducera datorn som ett verktyg, av erfarenhet från VFU förekommer inte detta så ofta. Där jag har varit använder de datorn väldigt sällan, vilket jag tycker är synd. Datorn är ett tekniskt verktyg som eleverna har erfarenhet av och kommer behöva använda senare i skolan och även i framtiden. Därför tycker jag att den borde användas mer frekvent i skolans tidigare år.


Referenser

Ginner, T & Mattsson, G. (red) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2006). Läroplanen för förskolan Lpfö98. Stockholm: Fritzes.

Utbildningsdepartementet. (2008). Grundskolan, kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.

Solfläckar

På solens yta finns mörka fläckar som kallas för solfläckar. Detta beror på att solen är kallare i just de områdena. När det är mycket solfläckar så innebär det att solen är varmare än normalt vilket resulterar i att fler ytor är kallare och därmed yttrar sig mörka solfläckar. Solfläckarna har perioder på 11 år ungefär.

Detta fenomen har varit känt i många hundra år. När det är solnedgång och solen syns förstorad pågrund av ljusbrytningseffekter i atmosfären kan man titta mot solen då ögat inte bländas. I detta skede kan man stundtals utan hjälp av instrument och kikare se större solfläckar med blotta ögat. Det finns enstaka kända noteringar av solfläckar i gamla grekiska skrifter men den mest uppmärksammade noteringen finns i en kinesisk skrift från år 28 f. Kr.

Forskare har länge haft svårt att förklara fenomenet kring solfläckar, men man anser dock att de orsakas av inhomogeniteter (oregelbundenheter) i solens magnetfält. Något som dock ändå står oklart är huruvida dessa inomogeniter orsakas.

Solens yta har en temperatur på ungefär 6000 grader, men har fläckvis en lägre temperatur på omkring 4000 grader. Det mörkaste området kallas för umbra, skugga. Det finns ett övergångsområde vid randen som har en temperatur på ungefär 5000-5500 grader. Detta område kallas för penumbra, halvskugga. Dessa områden är egentligen vitglödande heta, men den temperaturskillnaden som råder gör att fläckarna vid jämförelse med omgivningen syns mörka.

Solfläckscykeln
Solfläckarnas antal varierar stort med en cykel på ungefär 11 år. Cykelperioderna kan variera i stor omfattning. Den period som hittills noterats som kortast varade i nio år och den längsta fjorton år. Just nu befinner vi oss i cykel nummer 24 sedan man började räkna solfläckar systematiskt.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Solfl%C3%A4ckar

Bilden är hämtad från google

Solenergianläggning på Härnösands sjukhustak

Jag läste en intressant artikel om hur sjukhuset i Härnösand använder en solenergianläggning för att skapa el, värme och dessutom kyla och detta genereras med hjälp av solceller. Härnösands sjukhus är det första i hela världen som åstadkommit detta (nyteknik.se, 11/4-2010). Hur kan då detta gå till?

På sjukhustaket finns det fyra solfångare och dessa ger el och varmvatten. Det finns också en parabol på taket som följer solen. Parabolen koncentrerar solljuset till små, kompakta solceller som skapar el. Samtidigt som det sker leds vatten som ska kylas genom anläggningen. Det avkylda vattnet förs i sin tur vidare till en klimatanläggning där värmeenergin från solen bevaras i ett salt och kan sedan pumpas ut som värme eller kyla (nyteknik.se, 11/4-2010)

Detta har tillverkats av två företag där det ena företaget, Absolicon, tillverkat hybridsolfångare som ger både el och värme, medan det andra företaget, Climatewell, arbetat fram en teknik som kan lagra solvärme i salt och omvandla den bevarade värmen till kyla. Dessa två företag bestämde sig för att göra ett försök att kombinera sina produkter och därmed utvecklade de en solenergianläggning för att skapa just el, värme och kyla på en och samma gång – de lyckades (nyteknik.se, 11/4-2010).

Jag anser att detta kan vara en väldigt bra resurs inför framtiden om det går att få ner det lite på kostnaderna, för hela projektet som jag skrivit om gick på cirka 5,5 miljoner svenska kronor. Jag tror att detta kommer bli framtiden och det ser jag fram emot. För tar vi vara på vad naturen kan ge oss, utan att vi egentligen förbrukar den och använder upp naturens resurser har vi kommit väldigt långt i vår utveckling mot en bättre plats att leva på (nyteknik.se, 11/4-2010).

Vill du läsa hela artikeln kan du gå in på internetsidan:

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/solenergi/article745394.ece

Referens

Jonas Hållén (11/4-2010). http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/solenergi/article745394.ece