Sammanställt av basgrupp 7
På ett relativt likvärdigt sätt lyfter de båda läroplanerna för förskolan (Lpfö 98) och skolan (Lpo 94) fram att barn och elever ska kunna erhålla en kunskap om växter och djur.
Efter två olika tillfällen har en av högskolans lärare Stellan Sunhede nu bjudit på mycket fakta om naturens olika fenomen inom ämnet biologi. Vissa delar av undervisningen har varit mer detaljerad än andra och det ska nämnas att han är mycket kunnig inom sitt område. Föreläsningarna är tillhörande en kommande exkursion inom undervisningen och gruppen väntar nu med spänning på den.
Bakterier
På den första föreläsningen (Stellan Sunhede, muntlig kommunikation, 100315) handlade genomgången delvis om olika bakterier och arkéer som saknar cellkärna. Många av de bakterier som finns är nedbrytare och betydelsefulla i naturens olika kretslopp. Stellan sa att "bakterier finns överallt runtomkring oss". En fråga är hur vi som lärare med konkretion kan synliggöra det för eleverna? Arkéer är exempelvis en grupp extrema halofiler som lever i extremt salta miljöer. Eukaryoter som är en organism har en äkta cellkärna.
Mossor och alger
Inom växtriket diskuterades det om mossor som består av en hon- och hanmossa. Den skillnaden går att urskilja i toppen på mossan. Honan eller som en beskrivning till barnen i förskolan, "mamman" har en urnlik bildning och ägg. Hanen eller enklare beskrivit till barnen, "pappan" har en behållare av spermier. Vilka benämningar gör vi till barnen för att skapa en större förståelse och vad blir konsekvenserna av det? Stellan behandlade också skiftande alger i havet såsom havssallat och grönslick som båda är en grönalg. Gristång är en brunalg och nervtång tillhör de röda algerna. Alla alger innehåller klorofyll, till och med de röda. Mossor, lummerväxter, fräkenväxter och ormbunkar förökar sig med hjälp av sporer. Nakenfröiga och gömfröiga växter förökar sig med frön. Mossor, alger och ormbunkar innehåller egna individer men det är fortfarande samma art, säger Stellan.
Trollsmör och vargmjölk
Varför heter det exempelvis trollsmör? "Trollsmör kommer upp ur stubben som ett tredjedels "geléhallon". Enligt Stellan och sägner var en folktro att trollen samlades runt stubben och åt av "smöret". Trollsmöret tillhör egentligen slemsvamparna och växer bland annat gärna på multnande ved. Något som togs upp och som även det tillhör slemsvamparna och växer på samma ställe som trollsmöret, är vargmjölk. En skillnad är dock att trollsmöret har en vit eller gul färg medan vargmjölken är röd. Varifrån har då vargmjölken fått sitt namn? Enligt Stellan och sägner trodde människorna att det var vargen som hade spillt sin mjölk, som var blodröd. Överhuvudtaget tror vi att dessa två olika former av svampar ute i naturen kan väcka stort intresse hos barn och elever kanske mycket beroende på deras roliga namn.
Enhjärtbladiga och tvåhjärtbladiga blomväxter
På den andra och kompletterande föreläsningen (Stellan Sunhede, muntlig kommunikation, 100329) fortsatte vi vår kunskapsvandring genom en avslutning av själva växtriket och en fortsättning av djur - och svampriket. Det finns till exempel enhjärtbladiga blomväxter såsom orkidéer med mera och tvåhjärtbladiga blomväxter såsom solros, vitsippa och så vidare. Viktigt att komma ihåg är att näckrosen hör till en egen grupp. Vi fortsatte också med att gå in mer detaljerat på en mossas och ormbunkes livscykel.
Djurriket
Djurriket berörde många grupper med dess mindre tillhörande grupper av djur. Svampdjur är till exempel filtrerare som pumpar vattnet in och ut. Nässeldjuren och dess undergrupper är maneter, koralldjur och hydradjur. Nässeldjuren består av nässelceller och har två stadier, medusa och polyper. På ett kunskapsdjup fick vi ta del av öronmanets livscykel, från det befruktade ägget (zygot) via staplandet av maneter, kanske rör det sig om 20 – 30 stycken på höjden som vid lössläppande från polypen vänder sig för att genom munröret kunna simma uppåt till en ung medusa. Sniglar och snäckor hör till blötdjur och har en rasptunga som är giftig hos konsnäckor. Dessa går att finna utomlands. Musslor är liksom svampdjuren filtrerare och har heller inget huvud, påpekar Stellan. Blåmusslor avsöndrar små trådar för att kunna etsa sig fast i partier i havet. Bläckfisken är nära besläktad med snigeln och har dessutom förmågan att växla färg. Alla bläckfiskar innehåller bläck, därav namnet antar vi. Förslag på olika kräftdjur är krabbor, kräftor, hummer, räkor, hinnkräftor, gråsuggor och havstulpaner. Havstulpaner håvar in sin föda och innebär det så kallade foulingproblemet, det vill säga en konsekvens är ökade bensinkostnader för båtar att köra när påväxten av havstulpaner sker under båten. En fundering är hur länge gråsuggan har funnits i djurriket? Ett av ryggradsdjuren som också är en broskfisk är hajen, varav valhajen är den största. Den lever på plankton och för att kunna flyta bättre har den en oljerik lever.
Svampriket
Inom svampriket finns det svampar som har mer eller mindre betydelse för fotosyntesen. Svamprot = mykorrhiza. Svampens nytta är soppa och trädets nytta är mycelet. Det fungerar som ett förlängt rotsystem att öka vattenupptagningsförmågan. I regel så byggs en svamp upp av fina trådar som kallas hyfer. Exempel på några basidiesvampar är skivlingar, soppor, kantareller, tickor och röksvampar. Brunrötande svampar bryter ned cellolusa och lämnar det bruna ligninet/vedämne, exempel är svavelticka och klibbticka. Viltrötande svampar bryter ned ligninet och en del av cellolusan och lämnar den del cellolus som en vit lätt rest. Stellan gav därmed också svar på varför ett träd blir ihåligt? På grund av rötsvampar.
Sammanfattning
Detta var enbart delar av den undervisning som har getts men också ett försök från vår sida att ännu en gång ta till sig kunskapen genom sammanfattande anteckningar. Inom till exempel djurriket finns det omfattande arter att diskutera. Inför exkursionen är det även ett förberedande syfte, dock om kanske inte allt av ovan nämnt är användbart i just skogen. Det har också bidragit till mycket funderingar hur vi lyckats fånga alla elevers uppmärksamhet i ett ämne som biologi. Är alla intresserade av naturen och dess väsen? Men vi anser att denna del inom naturvetenskap av högskolans utbildning skapar en bättre grund för oss att stå på ute i de olika verksamheterna såsom förskola och skola. Det finns saker som det från början inte fanns något kunnande om. Det funderar vi också över vad det beror på, är det oss som elever eller läraren eller är det beroende på en kombination av båda delarna?
På ett relativt likvärdigt sätt lyfter de båda läroplanerna för förskolan (Lpfö 98) och skolan (Lpo 94) fram att barn och elever ska kunna erhålla en kunskap om växter och djur.
Efter två olika tillfällen har en av högskolans lärare Stellan Sunhede nu bjudit på mycket fakta om naturens olika fenomen inom ämnet biologi. Vissa delar av undervisningen har varit mer detaljerad än andra och det ska nämnas att han är mycket kunnig inom sitt område. Föreläsningarna är tillhörande en kommande exkursion inom undervisningen och gruppen väntar nu med spänning på den.
Bakterier
På den första föreläsningen (Stellan Sunhede, muntlig kommunikation, 100315) handlade genomgången delvis om olika bakterier och arkéer som saknar cellkärna. Många av de bakterier som finns är nedbrytare och betydelsefulla i naturens olika kretslopp. Stellan sa att "bakterier finns överallt runtomkring oss". En fråga är hur vi som lärare med konkretion kan synliggöra det för eleverna? Arkéer är exempelvis en grupp extrema halofiler som lever i extremt salta miljöer. Eukaryoter som är en organism har en äkta cellkärna.
Mossor och alger
Inom växtriket diskuterades det om mossor som består av en hon- och hanmossa. Den skillnaden går att urskilja i toppen på mossan. Honan eller som en beskrivning till barnen i förskolan, "mamman" har en urnlik bildning och ägg. Hanen eller enklare beskrivit till barnen, "pappan" har en behållare av spermier. Vilka benämningar gör vi till barnen för att skapa en större förståelse och vad blir konsekvenserna av det? Stellan behandlade också skiftande alger i havet såsom havssallat och grönslick som båda är en grönalg. Gristång är en brunalg och nervtång tillhör de röda algerna. Alla alger innehåller klorofyll, till och med de röda. Mossor, lummerväxter, fräkenväxter och ormbunkar förökar sig med hjälp av sporer. Nakenfröiga och gömfröiga växter förökar sig med frön. Mossor, alger och ormbunkar innehåller egna individer men det är fortfarande samma art, säger Stellan.
Trollsmör och vargmjölk
Varför heter det exempelvis trollsmör? "Trollsmör kommer upp ur stubben som ett tredjedels "geléhallon". Enligt Stellan och sägner var en folktro att trollen samlades runt stubben och åt av "smöret". Trollsmöret tillhör egentligen slemsvamparna och växer bland annat gärna på multnande ved. Något som togs upp och som även det tillhör slemsvamparna och växer på samma ställe som trollsmöret, är vargmjölk. En skillnad är dock att trollsmöret har en vit eller gul färg medan vargmjölken är röd. Varifrån har då vargmjölken fått sitt namn? Enligt Stellan och sägner trodde människorna att det var vargen som hade spillt sin mjölk, som var blodröd. Överhuvudtaget tror vi att dessa två olika former av svampar ute i naturen kan väcka stort intresse hos barn och elever kanske mycket beroende på deras roliga namn.
Enhjärtbladiga och tvåhjärtbladiga blomväxter
På den andra och kompletterande föreläsningen (Stellan Sunhede, muntlig kommunikation, 100329) fortsatte vi vår kunskapsvandring genom en avslutning av själva växtriket och en fortsättning av djur - och svampriket. Det finns till exempel enhjärtbladiga blomväxter såsom orkidéer med mera och tvåhjärtbladiga blomväxter såsom solros, vitsippa och så vidare. Viktigt att komma ihåg är att näckrosen hör till en egen grupp. Vi fortsatte också med att gå in mer detaljerat på en mossas och ormbunkes livscykel.
Djurriket
Djurriket berörde många grupper med dess mindre tillhörande grupper av djur. Svampdjur är till exempel filtrerare som pumpar vattnet in och ut. Nässeldjuren och dess undergrupper är maneter, koralldjur och hydradjur. Nässeldjuren består av nässelceller och har två stadier, medusa och polyper. På ett kunskapsdjup fick vi ta del av öronmanets livscykel, från det befruktade ägget (zygot) via staplandet av maneter, kanske rör det sig om 20 – 30 stycken på höjden som vid lössläppande från polypen vänder sig för att genom munröret kunna simma uppåt till en ung medusa. Sniglar och snäckor hör till blötdjur och har en rasptunga som är giftig hos konsnäckor. Dessa går att finna utomlands. Musslor är liksom svampdjuren filtrerare och har heller inget huvud, påpekar Stellan. Blåmusslor avsöndrar små trådar för att kunna etsa sig fast i partier i havet. Bläckfisken är nära besläktad med snigeln och har dessutom förmågan att växla färg. Alla bläckfiskar innehåller bläck, därav namnet antar vi. Förslag på olika kräftdjur är krabbor, kräftor, hummer, räkor, hinnkräftor, gråsuggor och havstulpaner. Havstulpaner håvar in sin föda och innebär det så kallade foulingproblemet, det vill säga en konsekvens är ökade bensinkostnader för båtar att köra när påväxten av havstulpaner sker under båten. En fundering är hur länge gråsuggan har funnits i djurriket? Ett av ryggradsdjuren som också är en broskfisk är hajen, varav valhajen är den största. Den lever på plankton och för att kunna flyta bättre har den en oljerik lever.
Svampriket
Inom svampriket finns det svampar som har mer eller mindre betydelse för fotosyntesen. Svamprot = mykorrhiza. Svampens nytta är soppa och trädets nytta är mycelet. Det fungerar som ett förlängt rotsystem att öka vattenupptagningsförmågan. I regel så byggs en svamp upp av fina trådar som kallas hyfer. Exempel på några basidiesvampar är skivlingar, soppor, kantareller, tickor och röksvampar. Brunrötande svampar bryter ned cellolusa och lämnar det bruna ligninet/vedämne, exempel är svavelticka och klibbticka. Viltrötande svampar bryter ned ligninet och en del av cellolusan och lämnar den del cellolus som en vit lätt rest. Stellan gav därmed också svar på varför ett träd blir ihåligt? På grund av rötsvampar.
Sammanfattning
Detta var enbart delar av den undervisning som har getts men också ett försök från vår sida att ännu en gång ta till sig kunskapen genom sammanfattande anteckningar. Inom till exempel djurriket finns det omfattande arter att diskutera. Inför exkursionen är det även ett förberedande syfte, dock om kanske inte allt av ovan nämnt är användbart i just skogen. Det har också bidragit till mycket funderingar hur vi lyckats fånga alla elevers uppmärksamhet i ett ämne som biologi. Är alla intresserade av naturen och dess väsen? Men vi anser att denna del inom naturvetenskap av högskolans utbildning skapar en bättre grund för oss att stå på ute i de olika verksamheterna såsom förskola och skola. Det finns saker som det från början inte fanns något kunnande om. Det funderar vi också över vad det beror på, är det oss som elever eller läraren eller är det beroende på en kombination av båda delarna?
Referenser
Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet.
Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94. (1994). Stockholm: Utbildningsdep.
Stellan Sunhede, muntlig kommunikation, 100315, Högskolan Skövde.
Stellan Sunhede, muntlig kommunikation, 100329, Högskolan Skövde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar