(sammanställt av grupp 7a)
Fotosyntesen i havet påverkas av tillgången på ljus. Detta är den viktigaste faktorn (primärproduktionen). Solljuset avtar med djupet, vilket gör att fotosyntesen (produktionen) avtar med djupet.
När solljus träffar havsytan återkastas en del direkt, detta upplever vi då som solglitter. Men det mesta av solljuset tränger dock in genom havsytan och då bildas en interaktion tillsammans med vattenmolekylerna. Av det ljus som sprids tillbaka från rent och klart havsvatten är det mesta blått och spektrumets röda del absorberas. Färgen på vatten kan även påverkas av andra moment. Ett exempel på detta är fytoplankton som är ett samlingsnamn för vissa bakterier och olika alger. Fytoplankton är ett viktigt första led i närningskedjorna i såväl sött som salt vatten. Anledningen till detta är att de är föda för djurplankton som i sin tur är föda åt andra djur. Fytoplankton innehåller även det gröna ämnet klorofyll som används vid organismers fotosyntes. Det finns en grundidé bakom satellitregistrering av fytoplankton. Forskare menar att ju högre koncentrationen av fytoplankton, desto grönare är vattnet. Under en längre tid kan man göra registreringar av hur förekomsten av fytoplankton påverkas av tillströmning av föroreningar, mineralämnen och annat.
Ungefär 50 % av växtvärldens fotsyntes anses fytoplankton svara för, vilket spelar en betydelsefull roll i kolatomens kretslopp. Utbytet av koldioxid är i balans vid gränsytan mellan vatten och atmosfär. När fytoplankton använder koldioxid för sin fotosyntes minskar koncentrationen av gasen i vattnet, vilket gör att mer kan absorberas. När fytoplankton dör sjunker de till botten och bäddas in i marina sediment. Detta betyder att kolatomerna i dess biomassa inte återvänder till omgivningen som koldioxid på grund av nedbrytning. Därför kan man alltså säga att haven är en sänka för koldioxid. Om det fanns mindre fytoplankton så skulle det finnas mer koldioxid i vår atmosfär.
Fotosyntesen i havet påverkas av tillgången på ljus. Detta är den viktigaste faktorn (primärproduktionen). Solljuset avtar med djupet, vilket gör att fotosyntesen (produktionen) avtar med djupet.
När solljus träffar havsytan återkastas en del direkt, detta upplever vi då som solglitter. Men det mesta av solljuset tränger dock in genom havsytan och då bildas en interaktion tillsammans med vattenmolekylerna. Av det ljus som sprids tillbaka från rent och klart havsvatten är det mesta blått och spektrumets röda del absorberas. Färgen på vatten kan även påverkas av andra moment. Ett exempel på detta är fytoplankton som är ett samlingsnamn för vissa bakterier och olika alger. Fytoplankton är ett viktigt första led i närningskedjorna i såväl sött som salt vatten. Anledningen till detta är att de är föda för djurplankton som i sin tur är föda åt andra djur. Fytoplankton innehåller även det gröna ämnet klorofyll som används vid organismers fotosyntes. Det finns en grundidé bakom satellitregistrering av fytoplankton. Forskare menar att ju högre koncentrationen av fytoplankton, desto grönare är vattnet. Under en längre tid kan man göra registreringar av hur förekomsten av fytoplankton påverkas av tillströmning av föroreningar, mineralämnen och annat.
Ungefär 50 % av växtvärldens fotsyntes anses fytoplankton svara för, vilket spelar en betydelsefull roll i kolatomens kretslopp. Utbytet av koldioxid är i balans vid gränsytan mellan vatten och atmosfär. När fytoplankton använder koldioxid för sin fotosyntes minskar koncentrationen av gasen i vattnet, vilket gör att mer kan absorberas. När fytoplankton dör sjunker de till botten och bäddas in i marina sediment. Detta betyder att kolatomerna i dess biomassa inte återvänder till omgivningen som koldioxid på grund av nedbrytning. Därför kan man alltså säga att haven är en sänka för koldioxid. Om det fanns mindre fytoplankton så skulle det finnas mer koldioxid i vår atmosfär.
Referenser:
http://na-serv.did.gu.se/helhetssyn/kap13A.html
http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/Miljoovervakning/undersokn_typ/hav/primprod.pdf
skojsigt arbete med skolan -.-
SvaraRaderaIntressant! När fotoplankton dör så dör haven ut. Kan jorden torka ut då?
SvaraRadera